Archive for mars, 2013

Redovisning vid nytt räkenskapsår

När ett företag har gjort ett bokslut för föregående år ska man vid den nya periodens början föra över posterna från balansräkningen till respektive konto. De noteras på samma sida på kontot som i själva balansräkningen vid slutet av föregående period.
Följaktligen redovisas tillgångar  på debetsidan av tillgångskonton och skulder t.ex. det egna kapitalet (företagets skuld till ägaren) på kreditsidan på lånekontot.

Den sista verifikationen för en enskild firma föregående år där vinsten har varit 100 000kr har antagligen varit att bokföra om årets resultat t.ex. enligt nedan:

Ver250:(föregående år)
8999 (Årets resultat) Debet 100 000kr
2019 (Årets reultat, Ägare) Kredit 100 000kr

Den första verifikationen på innevarande år blir då:

ver1:(nuvarande år)
2 019 Årets resultat, ägare debet 100 000kr
2 010 Eget kapital kredit 100 000kr

så att konto 2010 visar eget kapital vid årets början och att alla andra konton under eget kapital visar hur eget kapital har förändrats under året.

 

I ett aktiebolag så använder man konto 8999 och 2099 istället.

Exempel: bokföra årets vinst i aktiebolag och ekonomisk förening (bokslut) 
 Exempel om årets resultat efter skatt till 100 000 SEK (vinst).

Konto Benämning Debet Kredit
8999 Årets resultat 100 000
2099 Årets resultat 100 000

Exempel: bokföra årets förlust i aktiebolag och ekonomisk förening (bokslut)
Exempel om årets resultat efter skatt till -100 000 SEK (förlust).

Konto Benämning Debet Kredit
8999 Årets resultat 100 000
2099 Årets resultat 100 000

 

I aktiebolagets används vanligen konto 2098  eller 2091 för föregående års resultat. Då kan man i årsredovisningens balansräkning se både resultat för innevarande år och året dessförinnan.

ver1: (nuvarande år) Vid vinst 100 000kr föregående år
2 099 debet 100 000kr
2 098 kredit 100 000kr

 

Ver 1 (nuvarande år) Vid förlust 100 000kr föregående år.
2099 Kredit 100 000kr
2098 Debet 100 000kr

 

Andra boföringstekniska åtgärder   att ta hänsyn till vid nytt verksamhetsår är:

 

Avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar för ett konto (t.ex.  maskiner) redovisas på kreditsidan av tillgångskontot.
Man brukar kalla de poster som vid periodens början förs in på kontona för ingående balans (IB).

Periodisering av anläggningstillgångar
Om man under ett år har ett ingående värde för t.ex. bilar på 500 000kr och under året har köpt ytterligare en lastbil för 800 000kr och avskrivningsperioden är 5 år så kommer årets kostnad för lastbilarnas värdeminskning att bli 20% * (500 000 + 800 000) = 260 000kr. Denna redovisas på kontona avskrivning bilar och ackumulerade avskrivningar bilar.

Periodisering av varukostnader
Om en del av varulagret är osålt vid årets slut ska kostnaden för detta kvarvarande lager inte belasta det föregående året utan utgiften för varuinköpen ska periodiseras. Om varulagret vid årets slut t.ex. har ett värde av 50 000kr ska den del av varukostnaderna som avser ännu ej förbrukade varor beräknas och föras över från konto varuinköp till konto lager.
Saldot på kontot varuinköp förs sedan över till resultaträkningen.

Förskottsbetalningar, kundfodringar och skulder
Utgifter som vid bokslutet periodiseras s.k. interimsfodringar eller interimskulder  kan vara av fyra typer:
Förutbetald intäkt
Inkomster som redan bokförts och betalats men som inte utgör intäkt för detta år.¨
Exempel: bokföra förutbetalda intäkter för varor (bokslut)
En redovisningsenhet har skapat förskottsfakturor om 125 000 SEK inklusive moms som löpande har bokförts som vanliga kundfakturor. Momsen är 25 000 SEK (25 %) och har tidigare redovisats som utgående moms. Varuvärdet om 100 000 SEK är en förutbetald intäkt i redovisningsenheten eftersom varorna i dessa förskottsfakturor kommer att levereras först under nästkommande räkenskapsår.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2979 Övriga förutbetalda intäkter

100 000

3072 Förutbetalda intäkter varor 0 % sv

100 000

Exempel: bokföra återföring av förutbetald intäkt (återföring)
En redovisningsenhet har under det föregående räkenskapsåret bokfört en förutbetald intäkt om 100 000 SEK för varor som under det här räkenskapsåret återförs i sin helhet.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2979 Övriga förutbetalda intäkter

100 000

3072 Förutbetalda intäkter varor 0 % sv

100 000

 

Förutbetald kostnad
Utgift som redan bokförts och betalats, men som inte utgör en kostnad för detta år.
Exempel: bokföra förutbetald kostnad för lokalhyra (kontantmetoden)
En redovisningsenhet har erhållit en leverantörsfaktura om 5 000 SEK inklusive moms som avser lokalhyra för september år 2009, där momsen är 1 000 SEK (25 %). Vid bokslutet för räkenskapsåret mellan den 1 september år 2008 och den 31 augusti år 2009 kommer inte hyrestiden för denna utgift att utnyttjas varför en förutbetald kostnad om 4 000 SEK bokförs. Den förutbetalda hyreskostnaden från föregående räkenskapsår om 3 000 SEK har redan återförts i en tidigare verifikation.

Konto Benämning

Debet

Kredit

1931 Bankgiro, affärsbanken

5 000

2641 Ingående moms sv

1 000

1710 Förutbetalda hyreskostnader

4 000

Exempel: bokföra återföring av förutbetald kostnad för lokalhyra (återföring)
En redovisningsenhet har under det föregående räkenskapsåret bokfört en förutbetald kostnad för lokalhyra om 4 000 SEK som under det här räkenskapsåret återförs i sin helhet.

Konto Benämning

Debet

Kredit

1710 Förutbetalda hyreskostnader

4 000

5011 Hyra för kontorslokaler

4 000

 

Upplupen intäkt
Inkomst som ännu ej bokförts och ej betalats, men som utgör en intäkt för detta år.

När företaget fakturerar de leverarde varorna krediteras inkomsten ett inkomstkonto, t.ex. 3010, försäljning varor. Eftersom likviden (inbetalningen) dröjer kan inte kassakontot debiteras utan beloppet debiteras ett annat tillgångskonto t.ex.  1510, kundfodringar. När beloppet betalas efter kanske 30 dagar omvandlas fordran till kontanter och och detta registreras på kreditsidan av kontot 1510, kundfodringar och debetsidan av t.ex. kassakontot 1910.

 

Exempel: bokföra upplupen intäkt för levererade varor (bokslut)
En redovisningsenhet har levererat varor till ett värde om 125 000 SEK inklusive moms under år 2013 men har fakturerat dessa varor först under år 2014. Redovisningsenheten har ett saldo på konto 1791 om 40 000 SEK från föregående räkenskapsår och skall under det här räkenskapsåret redovisa en upplupen intäkt om 100 000 SEK.

 

 

Konto Benämning

Debet

Kredit

1791 Upplupna intäkter varor

40 000

3071 Upplupna intäkter varor 0 % sv

40 000

1791 Upplupna intäkter varor

100 000

3071 Upplupna intäkter varor 0 % sv

100 000

 

Upplupen kostnad
Utgift som ännu ej bokförts och ej betalats, men som utgör en kostnad för detta år.

Upplupna kostnader, kreditinköp bokförs  som en leverantörsskuld. Om man köper en lastbil för 800 000kr och betalar 300 000kr kontant och resten efter 6 månader bokförs händelsen genom att 800 000kr debiteras konto tillgångskontot Bilar medan 300 000kr krediteras tillgångskontot Kassa och 500 000kr krediteras leverantörsskulder.  Vid betalningen av leverantörsskulden efter  sex månader bokförs utbetalningen 500 000kr på kassakontots kreditsida och på debitsidan av kontot leverantörsskulder.

 

Exempel: bokföra upplupen kostnad för revision vid bokslut
En redovisningsenhet har beräknat att kostnaden för revision kommer att uppgå till 10 000 SEK under år 2013 men leverantörsfakturan från revisorn kommer att inkomma först under räkenskapsåret 2014. Under föregående räkenskapsår (2012) bokfördes en upplupen kostnad för revision om 9 000 SEK som fortfarande finns kvar på konto 2972.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2972 Beräknat arvode för revision

9 000

6421 Revision

9 000

2972 Beräknat arvode för revision

10 000

6421 Revision

10 000

Exempel: bokföra upplupen kostnad för konsultarvoden (bokslut)
En redovisningsenhet har under räkenskapsåret 2009 enligt en leverantörsfaktura från en konsult med fakturadatum under räkenskapsåret 2010 utnyttjat tjänster för 50 000 SEK inklusive moms. Momsen är 10 000 SEK (25 %) och 40 000 SEK utgör en upplupen kostnad under år 2009.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2993 Upplupna konsultarvoden

40 000

6550 Konsultarvoden

40 000

Exempel: bokföra upplupna lönekostnader (bokslut)
En redovisningsenhet betalar ut löner i månaden efter intjänandemånaden och i december under räkenskapsåret 2009 har de anställda tjänat in en bruttolön om 100 000 SEK som betalas ut den 25:e januari under räkenskapsåret 2010. Arbetsgivaravgiften på bruttolönerna beräknas till 31 420 SEK (31,42 %), kostnaden för semesteravsättning beräknas till 12 000 SEK (12 %) och arbetsgivaravgiften på semesteravsättningen beräknas till 3 770 SEK (31,42 %).

Konto Benämning

Debet

Kredit

2911 Löneskulder

100 000

7211 Löner till tjänstemän

100 000

2940 Upplupna lagstadgade sociala avgifter

31 420

7511 Sociala avgifter för löner och ersättningar

31 420

2920 Upplupna semesterlöner

12 000

7291 Förändring av semesterlöneskuld tjänstemän

12 000

2941 Beräknade upplupna sociala avgifter

3 770

7519 Sociala avgifter för semester- och löneskulder

3 770

Exempel: bokföra återföring av upplupna lönekostnader (återföring)
En redovisningsenhet har under det föregående räkenskapsåret bokfört upplupna lönekostnader som skall återföras under det här räkenskapsåret. En upplupen lönekostnad om 100 000 SEK har bokförts på konto 2911, upplupna arbetsgivaravgifter om 31 420 SEK har bokförts på konto 2941, upplupna semesterlöner om 12 000 SEK har bokförts på konto 2920 och upplupna arbetsgivaravgifter på semesterskulder om 3 770 SEK har bokförts på konto 2941.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2911 Löneskulder

100 000

7211 Löner till tjänstemän

100 000

2940 Upplupna lagstadgade sociala avgifter

31 420

7511 Sociala avgifter för löner och ersättningar

31 420

2920 Upplupna semesterlöner

12 000

7291 Förändring av semesterlöneskuld tjänstemän

12 000

2941 Beräknade upplupna sociala avgifter

3 770

7519 Sociala avgifter för semester- och löneskulder

3 770

 

 

 

 

Om man redovisar moms för helår avslutar man antagligen också föregående verksamhetsår med att bokföra momsredovisningen.

 

 

 

 

GD Star Rating
loading...

Kapitaltillskott i aktiebolag

Den första insättningen av aktiekapital i ett aktiebolag görs när bolaget bildas och därefter kan ytterligare insättningar av aktiekapital göras av befintliga eller nya aktieägare när behovet av utökat aktiekapital uppkommer.

Enligt aktiebolagslagen (2005:551) måste aktiekapitalet uppgå till minst 50 000 SEK i ett privat aktiebolag och till minst 500 000 SEK i ett publikt aktiebolag.

Ett aktiebolags ägare kan i princip öka bolagets egna kapital på två huvudsakliga sätt; genom en ökning av aktiekapitalet eller genom ett tillskott till bolagets fria kapital.

Exempel: bokföra tillskott av aktiekapital genom kontoinsättning

Konto Benämning

Debet

Kredit

1941 Bankkonto affärsbanken

100 000

2081 Aktiekapital

100 000

 

Kapitaltillskott genom ökning av aktiekapitalet
En ökning av aktiekapitalet ska normalt beslutas av bolagsstämman Det krävs  minst två tredjedelars majoritet för att  en emissionen ska kunna ske med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, d.v.s. att de befintliga ägarna inte erbjuds delta i emissionen i relation till sina tidigare aktieinnehav.

En ökninga aktiekapitalet kan ske antingen genom nyemission av aktier, emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier eller genom emission av konvertibler med åtföljande konvertering till nya aktier, men om bolaget behöver pengar snabbt är det nyemission av aktier som är aktuellt.

Nyemission av aktier
Nyemission av aktier kan ske antingen genom att hela det tillskjutna beloppet förs till aktiekapitalet eller att endast en del används till ökning av aktiekapitalet och resterande del (överkursen) förs till det fria egna kapitalet. En fördel med att låta en nyemission ske till överkurs är att bolaget får ”mer höjd” för att klara framtida förluster utan att förbruka delar av sitt registrerade aktiekapital. Villkor vid nyemmission av aktier regleras i Aktiebolagslagens 13 kap.

När ett aktiebolag ska genomföra en nyemission eller notera sina aktier på en börs ska normalt ett prospekt upprättas. Detta ska ge den som vill investera i bolagets aktier information nog att bedöma om man vill genomföra investeringen och ska i Sverige godkännas av Finansinspektionen. Det finns regler om vad prospekt ska innehålla, t.ex. en presentation av bolaget och dess ledning, årsredovisningar för ett antal år tillbaks i tiden och prognoser för bolagets framtida resultat.

Vid en nyemission erbjuds bolagets nuvarande aktieägare att teckna ett antal nya aktier, normalt beroende av det antal aktier som du redan har i bolaget, till ett bestämt pris, emissionskursen. Denna kurs bestäms av bolaget och ligger ofta något under rådande börskurs. Som aktieägare i ett bolag som gör en nyemission får du teckningsrätter. Om du inte vill teckna nya aktier, kan du sälja teckningsrätterna så länge de gäller.

Exempel: Bokföra nyemission av aktiekapital

Konto Benämning

Debet

Kredit

1941 Bankkonto affärsbanken

200 000

2081 Aktiekapital

200 000

 

Emission av konvertibler
En emission av konvertibler innebär att bolaget tillförs likvida medel i forma av lån samtidigt som långivarna med en begränsad risk får möjlighet att i framtiden bli delägare i bolaget. Liksom i fallet med teckningsoptionerna väljer innehavaren att nyttja optionen/konvertera skuldebrevet om bolaget har utvecklats positivt. Skulle så inte vara fallet återbetalas lånet på förfallodagen. Emission av konvertibler regleras i aktiebolagslagens 15 kap.
Emission av teckningsoptioner
Emission av teckningsoptioner skiljer sig väsentligt från de bägge andra typerna av ett ökat aktiekapital då bolaget normalt sett inte tillförs något kapital initialt. Detta instrument är därför normalt inte effektivt då bolaget har ett omedelbart behov av likviditetstillskott. En emission av teckningsoptioner används ofta för att ge anställda eller styrelseledamöter en möjlighet att, med begränsat risktagande, bli framtida delägare i bolaget. Förfarandet förutsätter att en mycket noggrann analys gjorts av skattesituationen för såväl bolaget som för de som ska teckna optionerna. Emission av teckningsoptioner regleras i aktiebolagslagens 14 kap.)

Öka aktiekapital genom fondemission

Aktiekapitalet kan också ökas genom en bokföringstransaktion där eget kapital eller ett ökat värde av andra tillgångar, förs över till aktiekapitalet, eller där balanserad vinst minskas och aktiekapitalet ökas. Detta kallas en fondemission.

Skälet till att bolaget gör en fondemission är normalt att man vill öka bolagets formella aktiekapital, vilket kan ha betydelse för bolagets kreditvärdighet.

Exempel: bokföra fondemission i aktiebolag (bolagsstämmobeslut)
En bolagsstämma i ett aktiebolag har enligt ett bolagsstämmoprotokoll beslutat att genomföra en fondemission (1:1) som innebär att 100 000 SEK skall flyttas från balanserade resultatmedel till aktiekapitalet.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2091 Balanserad vinst eller förlust

100 000

2081 Aktiekapital

100 000

 

Tillskott till bolagets fria kapital

Tillskott till bolagets fria kapital kan skaffas genom upplåning eller utnyttjande av leverantörskrediter.

Ett aktiebolag kan ta upp lån från aktieägare för att finansiera sin verksamhet kortfristigt eller långfristigt utan att det finns några egentliga begränsningar förutom att en skattepliktig ränteförmån kan uppstå.

En aktieägare får däremot enligt aktiebolagslagen (2005:551) inte låna pengar från eget aktiebolag men att låna ut pengar till sitt eget aktiebolag är vanligt för att öka likviditeten. Lån från aktieägare kan vara både långfristiga och kortfristiga. Kortfristiga lån från aktieägare (återbetalas normalt inom ett år) kan exempelvis uppstå om en aktieägare gör egna utlägg åt aktiebolag utan att omedelbart få ersättning för detta från aktiebolaget.

Ett lån från aktieägare kan vara förenat med ränta och då kan en skattepliktig ränteförmån uppstå för aktieägaren om lånets ränta är högre jämfört med en marknadsmässig ränta.

Exempel: bokföra långfristigt lån från aktieägare (kontobetalning)
Ett aktiebolag har lånat 100 000 SEK från en aktieägare i enlighet med ett rakt lån som skall återbetalas om 5 år.

Konto Benämning

Debet

Kredit

1941 Bankkonto, affärsbanken

100 000

2391 Skuld till aktieägare, HG

100 000

Exempel: bokföra amortering och ränta på lån från aktieägare genom kontoinbetalning.
Ett aktiebolag har lånat 100 000 SEK från en aktieägare i enlighet med ett rakt lån som skall återbetalas om 5 år. Räntan på lånet är 4 % per år och amortering sker en gång per år. Under det här första året har en ränta om 4 000 SEK (100000*4 %) och en amortering om 20 000 SEK (100000/5) gjorts avseende lånet.

Konto Benämning

Debet

Kredit

1941 Bankkonto, affärsbanken

24 000

2391 Skuld till aktieägare, HG

20 000

8419 Övriga räntekostnader för långfristiga skulder

4 000

 

 

 

 

 

GD Star Rating
loading...

Produkters livscykel

Oavsett hur populär en produkt är så kommer den förr eller senare att tappa försäljning till förmån för andra produkter. Då gäller det att vara förberedd på detta så att man inte blir sittande med ett lager av osäjbara produkter samt att man i god tid anpassar företaget genom att differentiera produktutbudet eller vidta andra åtgärder för att hålla lönsamheten uppe.

Man talar om produktens livscykel. Från marknadsintroduktion till dess att den försvinner från marknaden. Olika produkter har olika livslängd. Snabba förändringar i omgivningen ökar trycket på förändringar på enskilda produkter. Livslängden kan bero på produkten, konkurrenterna eller kundernas efterfrågan.

 

Introduktionsfas
Produktlivscykelkurvan startar med en introduktionsfas. Starten sker när produkten lanseras på marknaden och kunderna börjar köpa den.  Normalt ökar försäljningen långsamt i början. Om det är en ny unik produkt finns det ofta få konkurrenter. Stora resurser behöver läggas på marknadsföring för att informera kunderna om produkten och om vilka behov den tillfredsställer.  Lönsamheten blir därmed ofta låg under introduktionsfasen.

Tillväxtfas
Under tillväxtfasen får produkten fotfäste. De flesta kunder känner till produkten och dess egenskaper. Försäljningen ökar allt snabbare. Företaget kan göra en ganska realistisk bedömning av framtiden för produkten. Företaget försöker ofta differentiera produkten, anpassa den till olika målgrupper och också differentiera den från eventuella konkurrenter som dykt upp. Kostnaden för marknadsföring är fortfarande hög, men många produkter börjar sakta men säkert bli lönsamma.
En del produkter når inte ens till denna fas utan tvingas läggas ner under introduktionsfasen om det inte visar sig finna någon efterfrågan.

Stabiliseringsfas
Under stabiliseringsfasen är produkten på sin absoluta topp. Produkten är välkänd och försäljningen hög och denna fas kan pågå en längre tid om det är en stabil produkt som vårdas väl. Lönsamheten är god då marknadsföringskostnaderna kan begränsas till ett minimum.  Men antagligen är konkurrensen större än tidigare vilket kan mötas med ytterligare produktdifferentiering, förbättringar eller marknadsföring till nya kundgrupper.

Nedgångsfasen
Förr eller senare tappar alla produkter tempo och når fram till nedgångsfasen. Om företaget varit föreutseende har man en ny produkt sjösatt som kan ta över och uprätthålla lönsamheten.

 

GD Star Rating
loading...

När småföretagare svarat på frågan vilka egenskaper som krävs för att lyckas som företagare är det dessa egenskaper som de flesta påtalat som viktiga:

Man måste ha tålamod, vara envis och aldrig ge upp.

Man måste känna till konkurrenterna och vilka lagar som finns.

Känna till sina svaga och starka sidor.

Kunna delegera arbetsuppgifter och lyssna på sina medarbetare.

Aldrig underskatta kunder eller konkurrenter.

Vara kunnig, ha utbildning och att ligga steget före.

Vara intresserad och engagerad av det man håller på med.

Vara kreativ och komma med bra idéer.

Vara modig, ha en stark vilja och kunna arbeta hårt.

GD Star Rating
loading...

Beräkna ett företags soliditet och likviditet

Soliditet visar på företagets betalningsförmåga på lång sikt.

Det är viktigt att företaget har en väl avvägd mix mellan främmande kapital och eget kapital. En alltför liten del eget kapital gör företaget känsligt för eventuella framtida förluster. Man brukar använda begreppet soliditet för att visa hur mycket av företagets tillgångar som finansierats med eget kapital. Det egna kapitalets andel av företagets totala kapital ger företagets soliditet.

Soliditet = Eget kapital / Totalt kapital

Där Eget kapital är det som är företagets eget, det som inte motsvaras av skulder eller med andra ord, tillgångarna minus skulderna. Totalt kapital är summan av företagets tillgångar.

Om företaget har obeskattade reserver beräknas soliditet som:
Soliditet = (Eget kapital + 73,7% av Obeskattade reserver) / Totala tillgångar

Vad som anses som god soliditet beror på hur stabilt företaget och branschen är.  Men en soliditet på över 33% d.v.s. åtminstone 1/3 eget kapital anses ofta som god soliditet.

En minskning av företagets soliditet ska dock ses som ett varningstecken eftersom det innebär att det egna kapitalet minskar i förhållande till det totala kapitalet. Soliditeten visar alltså på företagets betalningsförmåga på lång sikt.

 

Likviditeten visar på företagets betalningsförmåga på kort sikt.

Kassalikviditet beräknas som  Likvida omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder medans balanslikviditeten beräknas som omsättningstillgångar / kortfristiga skulder

Till likvida omsättningstillgångar räknas alla omsättningstillgångar utom varulager.  Som riktlinjer för ett stabilt företag brukar man ange att kassalikviditeten bör vara minst 1,0 och balanslikviditeten minst 2,0  eftersom företaget då kan betala alla sina kortfristiga skulder inom en relativt snar framtid.

GD Star Rating
loading...

Det är många som tjänat stora pengar på företagande. Några av världens idag rikaste personer är  företagare som börjat i liten skala och som lyckats expandera till stora delar av världen.
Exempel är Ingvar Kamprads Ikea och Bill Gates Microsoft.  Men eget företagande är  sällan några snabba pengar.  De flesta företag som startas går med förlust de första åren så det behövs ofta ett startkapital. Alternativt kan man börja i liten skala med sitt företag vid sidan om en anställning. Tänk bara på att du är skyldig att informera din arbetsgivare om att du vill starta företag och få det godkänt.
Om ditt företagande inte är direkt konkurrerande med verksamheten där du är anställd brukar det dock inte vara något problem.
Efter de första uppstartsåren  kan ett företag, om det gå bra däremot vara en bra inkomstkälla och ge en bra inkomst i förhållande till mängden arbete som behöver göras.
Detta då man förhoppningsvis har återkommande kunder så att man inte behöver lägga lika mycket tid och pengar på marknadsföring.
Om man har en bra affärside och har duktiga och pålitliga anställda kan man som företagsägare dra sig tillbaka och utföra en mindre del av arbetet och främst jobba med verksamhetsinriktning och styrning av företaget.

Om man har turen med sig är spel eller casino ett sätt att få in extra pengar. Även här behövs normalt en insats för att ha chans att vinna, men det finns även gratisbonusar du kan ta del av och vinna riktiga pengar.

Ett tips är att gå till din favoritcasinoguide på nätet och se vad det finns för utbud. En fördel med casinospel är att vinsten är skattefri. Likaså är pokervinster från ett EES-land (EU-länderna samt island, norge och lichtenstein) beskattas inte. Detsamma gäller sporttips, bingo, , lotterier och premieobligationsvinster.

Även de flesta internationella casinon finns i en svensk version och med svensk valuta så du behöver inte  ha koll på en massa utländska språk och valutor för att kunna  spela.

Om du satsar på skicklighetsspelen som att spela videopoker eller vadslagning är ett tips att läsa på bra innan du börjar spela för riktiga pengar.  Lär dig trixen i poker med en pokerskola eller bli bättre på vadslagning genom att sätta dig in i statistiken.

GD Star Rating
loading...

Många är medvetna om vikten av att sätta upp mål och gör det också.
Men trots det så är det många som står och stampar. Som aldrig når sitt mål.
Här är några tips på hur du når ditt mål inom en översiktlig tid.

–  Konkretisera och förtydliga ditt mål
Om målet inte är tydligt är det svårt att nå dit. Om målet är att bli framgångsrik eller att bli rik vet du inte när du har nått dit.
Om du inte har en tidpunkt när du ska ha nått ditt mål är risken stor att det hela tiden skjuts på framtiden. Ditt mål blir en avlägsen dröm.

– Se till helheten.
Fokusera inte bara på ett begränsat mål, utan se till att målet omfattar hela ditt liv. Det är ingen mening med att offra allt annat för att
bli dollarmiljonär om du när du har nått det målet upptäcker att du har försakat vänner och familj och inte lever ett liv som du trivs med.
– Klargöra ditt nuläge
Du vet inte i vilken riktning du ska sträva om du inte vet ditt nuläge.

– Vad är skillnaden mot nu och ditt önskade läge?
Vad består gapet av? Vad behöver förändras för att du ska nå ditt önskade mål.

– Finns det hinder som du behöver passera?
Behöver du en ny utbildning eller något annat som krävs för att du ska ta dig dit du vill nå.

– Gör en handlingsplan
Gör en konkret handlingsplan för hur du når ditt mål.
Vilka är dina milstoplar på vägen?
Hur du kan belöna dig när du har uppnått dina delmål?
Hur ska du uppnå ditt mål utan att försaka annat som är viktigt i ditt liv?
Hur ska du gå för att må bra och njuta av processen under tiden?
Tidsätt dina handlingar och delmål. Vad behöver du göra idag, imorgon, nästa vecka, nästa månad osv.
Följ upp efterhand och se vad du lyckats med och hur din plan behöver förändras.

– Skjut inte upp
Om behöver ta 100 steg till att förverkliga ett drömprojektet. Hur ofta kan du gå framåt?
Om du tar ett steg i månaden för att nå drömprojektet så tar det 100 månader eller 8,33 år.
Om du tar ett steg i veckan tar det 100 veckor att genomföra drömprojektet eller 1,92 år
Om du tar ett steg om dagen så tar det 100 dagar att genomföra drömprojektet, eller 0,27 år

Naturligtvis är det inte så enkelt. Du kanske måste vänta på att andra ska handla eller svara dig men det finns säkert något du kan göra för att komma vidare.

– Börja idag.
Det finns säkert något du kan göra redan idag för att komma ett steg närmare ditt mål. Någon kontakt du kan ta eller någon information du behöver söka upp.
Det enda du kan vara säker på är att om  inga steg alls tas så kommer inget att hända.

GD Star Rating
loading...

Inkomster och utgifter

 

Det finns många begrepp för pengaflödet i ett företag.  Den som är oinvigd i termerna kanske tänker att utgifter, utbetalningar och kostnader är synonyma begrepp, men de avser lite olika saker. På samma sätt är inkomster, inbetalningar och intäkter inte synonyma begrepp.

Om ett Cafe köper in en kaffemaskin i februari för 60 000kr så har företaget en utgift på 60 000kr. Utgiften uppstår alltså vid anskaffningstillfället.  Utbetalningen av pengarna sker dock inte förrän fakturan ska betalas. Kanske företaget har en avbetalningsplan på 12 månader och ska således betala 5000kr per månad. Om den köps i februari betalar man alltså 50 000kr år 1 och 10 000kr år 2.  Definitionen på kostnad är en periodiserad utgift. Kaffemaskinen kanske håller i 5 år. Kostnaden för kaffemaskinen är således 12 000kr per år.

År Utgift Utbetalning Kostnad
1 60 000kr 50 000kr 12 000kr
2   10 000kr 12 000kr
3     12 000kr
4     12 000kr
5     12 000kr

 

På samma sätt är en inkomst den ekonomiska erästtningen ett företag ska ha när den sålt en vara eller tjänst.  Inkomsten uppstår alltså vid försäljningstillfället, men inbetalningen sker alltså när själva betalningen görs.  Och intäkten är den periodiserade inkomsten.

Det företag som sålt kaffemaskinen har alltså följande

År Inkomst Inbetalning Intäkt
1 60 000kr 50 000kr 50 000kr
2   10 000kr 10 000kr
GD Star Rating
loading...

Täckningsbidrag kan  användas för att beräka hur stor volym av en viss produkt man måste sälja för att det ska vara lönsamt. Den försäljning som täcker de fasta och rörliga kostnaderna kallas nollpunkten eller den kritiska punkten.

Ett exempel kan vara ett företag som säljer pennor och som planerar att lansera en ny penna. De rörliga särkostnaderna (materialkostnader etc.) är 1,25kr per penna och de fasta kostnaderna för tillverkningsmaskin och löner är 925 000kr.  Varje penna ger då ett täckningsbidrag före fasta kostnader (TB1) på 9,25kr  För att räkna ut hur många pennor som behöver tillverkas för att TB1 ska täcka de fasta kostnaderna kan man anta att X pennor måste säljas och man får då följande ekvation:

9,25 * X = 925 000

X = 100 000

Om företaget säljer 100 000 pennor uppnår man alltså den kritiska punkten och över denna nivå blir lanseringen lönsam om beräkningen stämmer. Naturligtvis finns en risk att kostnaderna eller intäkterna blir mindre än beräknat så man bör budgetera med en säkerhetszon som ligger en bit över önskad intjäning.

Lönsamhetskalkylen vid försäljning av 100 000 pennor ser då ut som följer:

Intäkter (100 000 x 10.50kr)

1 050 000kr

Rörliga särkostnader (100 000 x 1.25kr)          -125 000kr
Totalt Täckningsbidrag 1 (innan fasta kostnader)          925 000kr
Fasta särkostnader (925 000kr)         – 925 000kr
Täckningsbidrag 2

0kr

 

Skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris för en produkt dividerat med försäljningspris kallar man för marginalen eller bruttovinst.  Om man köper in en vara för 210kr och säljer den för 280kr är alltså TB1 280-210 = 70kr.

Marginalen blir då 70/280 = 0,25 eller 25%

Man kan även beräkna nollpunkten för en hel verksamhet. Om en butik vill öppna en filial i en ny stad och man räknar med att 70% av omsättningen går åt till rörliga kostnader och att satsningens fasta kostnader för lokaler, löner, marknadsföring etc uppgår till 4,77 Mkr per år. Om man

För att räkna ut hur mycket man måste sälja för  för att  täcka de fasta kostnaderna kan man anta att man måste sälja för Xkr och man får då följande ekvation:

0,3 * X = 4,77 *106

          X = 15,9 *106

 

Nollpunkten ligger alltså vid en försäljning på 15,9 MKr.

GD Star Rating
loading...

Kommer din kampanj att vara lönsam?

När ett företag ska göra en marknadsföringskampanj, produktlansering, starta en filial eller annan ny verksamhet är den avgörande frågan naturligtvis; Kommer kampanjen eller lanseringen att vara lönsam?

Det är naturligtvis svårt att veta i förväg, men  genom att göra en lönsamhetsberäkning kan man göra en rimlig bedömning. Nyckelbegreppet i detta sammanhang är täckningsbidrag (TB).

Definitionen av täckningsbidrag är intäkter minus Särkostnader. Särkostnader är de kostnader som åtgärden eller projektet beräknas ge upphov till.  Särkostnaderna kan i sin tur delas upp i fasta särkostnader och rörliga särkostnader där de rörliga särkostnaderna varierar med volymen.  Om man t.ex. ska trycka upp ett reklamblad så är de fasta särkostnaderna utformning av reklambladet, medan de rörliga kostnaderna är tryckkostnaderna och distribution.

Om t.ex. en blomsterhandel köper in ett parti med  500 julkaktusar för 10kr styck som beräknas säljas för 15kr styck och marknadsför försäljningen med en annons i lokaltidningen som kostar 500kr kan en lönsamhetsberäkning se ut som följer:

Intäkter (500×15)

7500kr

Rörliga särkostnader (500×10)          -5000kr
Totalt Täckningsbidrag 1 (innan fasta kostnader)          2500kr
Fasta särkostnader (annons)         – 500kr
Täckningsbidrag 2

2000kr

 

Om man kan uppskatta hur mycket merförsäljning en aktivitet kan ge kan man alltså räkna ut hur stor den fasta kostnaden för aktiviteten kan vara för att vara lönsam.  Om en butik räknar med att en annons kommer öka omsättningen med 40 000kr och de rörliga kostnaderna för dessa produkter är 30000kr kan man räkna ut att de fasta särkostnaderna bör understiga 10 000kr för att aktiviteten ska vara lönsam.

Intäkter (beräknad merförsäljning) (40 000kr)

40 000kr

Rörliga särkostnader (30000kr)          -30 000kr
Totalt Täckningsbidrag 1 (innan fasta kostnader)         10 000kr
Fasta särkostnader (annons) Maximalt         – 10 000kr
Täckningsbidrag 2

0kr

 

Sedan är naturligtvis ingen aktivitet helt fristående från företagets övriga verksamhet. En annons för julkaktusar ökar kännedomen om butiken vilket kan ge merförsäljning  på sikt, eller så kan en kampanj vara negativ om det är en dålig produkt som ger företaget dåligt rykte eller om det är en aktivitet som tar för stort fokus eller tid från andra delar av verksamheten.

 

När en kampanj eller lansering är genomförd kan man följa upp med en lönsamhetskalkyl som visar om kampanjen varit lönsam eller inte.

GD Star Rating
loading...