Archive for the ‘företagsekonomi’ Category

Som företagare tar administrationen en ganska stor del av arbetstiden. Till skillnad från en anställd där lönen kommer in på kontot utan att den anställda behöver fundera så mycket på det så behöver företagaren förutom att skaffa kunder även fakturera för att få in pengarna och bokföra alla transaktioner som sker.

Traditionellt har detta varit ganska tidskrävande och även ganska krångligt då man för att det inte ska ta alltför lång tid behövt ha lite koll på olika tillgångskonton, kostnadskonton etc samt på debit och kredit.

Därför har många företagare låtit någon bokföringsbyrå sköta bokföringen. Men detta kostar naturligtvis en del och även om man har skött bokföringen själv får man ofta betala för bokföringsprogrammet.

De senaste åren har jag använt promikbook för bokföring, men då de kraftigt reducerade funktionerna och omfattningen av gratisversionen så började jag under 2017 titta efter något nytt bokföringsprogram att använda. Och tur var det för det innebar att jag testade bokföringsprogrammet bokio.

I bokio kan man bokföra på traditionellt sätt men man har också många enklare sätt att använda t.ex.  genom att användaren fotograferar av eller scannar in sina kvitton, laddar upp fakturor som pdf eller helt enkelt mailar dem som bilaga till en speciell bokio-mailadress.  Med bokios AI-motor läser de av summa och när man sedan skriver in vad fakturan avser föreslår de ett konto som det ska bokföras på och om allt ser bra ut behöver användaren bara klicka på en knapp för att bokföra händelsen. Informationen sorteras och bokförs och användaren får sedan en färdig bokföring och deklaration, som användaren skickar till Skatteverket.

Bokio är grundat av vd Viktor Stensson, teknikchef Mikael Eliasson, strategichef Joel Rozada och designansvarig Emma Rozada och för utvecklingsarbetet har man bl.a. tagit in 500 000 kronor från Vinnova och Chalmers Ventures.

Nyligen har man också tagit in 50 miljoner kronor i en så kallad A-runda för att påskynda expansionen i Sverige och utomlands.

Bokio har även fått sin första storkund, Fortner, en av Sveriges största redovisningsbyråer.På sikt minskar det det administrativa arbetet både för företagaren och redovisningsbyrån eftersom AI-motorn sköter det tidskrävande jobbet och byrån kan jobba mer med rådgivning istället.

Om man som företagare har någon utgift som man inte vet hur man ska bokföra kan man mot betalning få hjälp med den direkt via bokio.

 

GD Star Rating
loading...

Från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 eller senare kommer krav på obligatorisk hållbarhetsrapportering för större företag. Ett företag definieras som ”stort” om det uppfyller minst två av tre följande kriterier:

  • Medelantalet anställda överstiger 250 personer
  • Balansomslutningen överstiger 175 miljoner kronor
  • Omsättningen överstiger 350 miljoner kronor

Kraven på rapportering omfattar även banker, försäkringsbolag och ekonomiska föreningar – helt enkelt alla stora juridiska personer som upprättar en årsredovisning. Koncerner kan upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen som helhet.

Vad ska rapporteras i en hållbarhetsrapport?

I lagtexten anges att företagen i hållbarhetsrapporten ska visa på ”vilka väsentliga ickefinansiella risker som är kopplade till verksamheten och hur affärsmodellen tar hänsyn till ickefinansiella aspekter”. Man ska också redovisa hur hållbarhetsarbetet styrs i organisationen genom exempelvis policies och vilka mål och resultat man uppnått under året. Miljö, personal, sociala aspekter, mänskliga rättigheter och antikorruption är viktiga områden. Bolag som  inte har någon omfattande miljöpåverkan behöver inte rapportera kring detta under förutsättning att man förklarar varför.

För de allra största börsbolagen kommer också krav på att redovisa vilka policys man har som styr mångfald i styrelsen.

 

GD Star Rating
loading...

Det har blivit allt vanligare med handel över nationsgränserna och framförallt inom EU.  Det som kan vara lite krångligt då är hur man ska hantera momsen, men här får du lite vägledning kring moms inom EU. Inom EU finns det ett moms-system. Visserligen har olika länder olika moms-sats men det behöver man inte alltid bry sig om.

Hur det ska hanteras beror också på om det handlar om varor eller tjänster samt om kunden är privatperson eller ett företag.

Vid försäljning utanför det egna landet är grundregeln att du ska fakturera utan moms till alla, utom vid försäljning till privatpersoner inom EU, då du lägger på svensk moms på fakturan.

Vid inköp, både från och utanför EU, beräknar du två rader svensk moms (som tar ut varandra). En rad med utgående moms som ska betalas in till skatteverket, men det blir endast en betalning av moms i teorin eftersom du normalt också har rätt att dra av denna beräknade moms på inköp från företag inom EU.  Detta bokförs genom att du i samma verifikation bokför en rad med ingående moms som tar ut den utgående momsen. Du använder dig av de momssatser som gäller i Sverige. Omsättningen av momsen registreras och bokförs och rapporteras till skatteverket i momsdeklarationen, men summan av utgående och ingående moms blir noll och inget betalas egentligen in till skatteverket.

 

Moms vid inköp av varor och tjänster inom EU

När du köper varor eller tjänster från ett företag i ett annat EU-land ska du normalt få en faktura utan moms och säljaren anger ditt VAT-nr på fakturan och motiverar varför denne säljer utan moms.
När du köper något från annat EU-land till ditt företag (s.k. unionsinternt förvärv) ska du alltså beräkna momsen själv, s.k. omvänd skattskyldighet (reverse charge).  Du bokför detta genom att kontera två rader med fiktiv moms som tar ut varandra.

Såhär kan bokföringen se ut om du har köpt en vara eller tjänst från ett företag inom EU.

Konto                                                                                  Debet    Kredit
4515        Varor från annat EU-land                              1000
2614        Utgående moms, omvänd skattskyldighet                  250
2645        Ingående moms utland (fiktiv)                      250
1930        Företagskonto (Bank)                                                      1000

 

Konto                                                                                  Debet    Kredit
4515        Inköp it-tjänster                                               1000
2614        Utgående moms, omvänd skattskyldighet                  250
2645        Ingående moms utland (fiktiv)                      250
1930        Företagskonto (Bank)                                                      1000

Moms vid försäljning av tjänster till kund inom EU
Om du säljer tjänster till en köpare i ett annat EU-land ska du inte lägga på någon moms om köparen är ett företag som har kunnat visa upp ett giltigt VAT-nr. Om köparen är privatperson eller inte har något giltigt VAT-nr lägger du på svensk moms på fakturan.

 

Såhär kan bokföringen se ut om du har sålt tjänst till annat företag inom EU, t.ex. google adsense intäkter.

Konto                                                                           Debet    Kredit
3308  Försäljning tjänster, annat EU-land                         1000
1930   Företagskonto                                                 1000

Såhär kan bokföringen då se ut om du har sålt tjänst till privatperson inom EU.

Konto                                                                   Debet    Kredit
3308     Försäljning tjänster inom EU                          1000
2611       Utgående moms                                                 250
1930      Företagskonto (Bank)                          1250

Försäljning av varor till kund inom EU

Såhär kan bokföringen se ut om du har sålt en vara till kund inom EU

Konto                                                                                 Debet   Kredit
3106     Försäljning av varor till annat EU-land                       1000
1930     Företagskonto (Bank)                                        1000

 

Moms vid försäljning av varor och tjänster utanför EU

Om du säljer varor till annat EU land fungerar det på liknande sätt så länge du inte kommer över tröskelvärdet eller gränsvärdet vid försäljning till ett visst EU-land. I sådant fall måste du momsregistrera dig i det landet och betala in moms till det landets skatteverk.  Du behöver inte registrera företag i varje enskilt land, utan det räcker med att du gör en momsregistrering i det aktuella landet.

 

Om du säljer varor till kunder i resten av världen, utanför EU ska du inte lägga på någon moms, varken till företag eller privatpersoner, men om du säljer tjänster till privatpersoner utanför EU, anses dessa omsatta i Sverige och du ska lägga på svensk moms. Om du säljer till företagskund utanför EU ska du inte lägga på någon moms, oavsett för varor eller tjänster.

 

Motivering på fakturan

När man säljer utan moms till utlandet måste man dock motivera det på fakturan.

Vid försäljning av tjänst inom EU skriver du mottagarens VAT-nr samt:

Omvänd skattskyldighet, 5 kap 7§ Mervärdesskattelagen
Reverse charge, article 9 (2) (e), 6th VAT-directive.
General rule for services, article 44 and 196 Council Directive 2006/112/EC (Reverse charge).

Vid försäljning av varor inom EU skriver du mottagarens VAT-nr samt:

Gemenskapsintern varuförsäljning, 3 kap 30 a § mervärdesskattelagen (1994:200)
Intra-Community supply of goods (reverse charge).
Intra-Community supply of goods, article 138 Council Directive 2006/112/EC.

 

Vid försäljning av tjänst utanför EU, ange en av följande rader som motivering till att du fakturerar utan moms

Omsättning utanför EU, 5kap 7 § mervärdesskattelagen.
Outside Community supply, article 9(2) (e) 6th VAT-directive.
General rule for services, article 44 and 196 Council Directive 2006/112/EC

Vid försäljning av varor utanför EU, ange en av följande rader som motivering till att du fakturerar utan moms

Export, 5kap 3 a § mervärdesskattelagen (1994:200).
Outside Community supply of goods, export.
Export of goods, article 146 Council Directive 2006/112/EC.

GD Star Rating
loading...

Slopat representationsavdrag för måltider
Sedan den  1 januari 2017 kan företag inte längre göra  representationsavdrag för måltider. Framöver kommer endast enklare förtäring, exempelvis personalfika, kunna dras av. Skatteverket har hittills ansett att gränsen för avdrag vid enklare förtäring i samband med representation går vid 60 kr per person och tillfälle. Avdragsförbudet gäller både extern och intern representation.  Läs mer>>
Däremot får man dra av momsen på inlöp av mat upp till 300 SEK/person och tillfälle.

Sänkt reklamskatt
Skattesatsen för annonser i en allmän nyhetstidning eller en så kallad periodisk publikation sänks från 3 procent till 2,5 procent. Skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent.
Gränsen för återbetalning av reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation höjs från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning på högst 50 miljoner kronor, till 75 miljoner kronor för ett helt år.
Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor.

Omsättningsgräns för mervärdesskatt införs
En omsättningsgräns för mervärdesskatt införs. Syftet är att minska den administrativa bördan för mindre verksamheter med liten omsättning, exempelvis mikroproducenter av förnybar el. Omsättningsgränsen kan tillämpas av beskattningsbara
personer vars omsättning inte överstiger 30 000 kronor exklusive mervärdesskatt under innevarande beskattningsår och som inte heller
under något av de två föregående åren har haft högre omsättning. Den som kan tillämpa omsättningsgränsen är skattebefriad och behöver
inte registrera sig för eller redovisa mervärdesskatt. Den som är skattebefriad saknar då också avdragsrätt för ingående skatt.

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor
Ändringen innebär att beloppsgränsen för när utgifter för resor till och från arbetet får dras av höjs från 10 000 kronor till 11 000 kronor.

Tidpunkten för värdeöverföring vid koncernbidrag fastställs
Det införs en regel som innebär att värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag
som givaren ska lämna inkomstdeklaration.

Ändrade regler för tidigare års underskott
Reglerna om tidigare års underskott och beloppsspärren ändras i vissa fall när det gäller kapitaltillskott som lämnas till ett underskottsföretag. Det gäller i det fall då kapitaltillskottet helt eller delvis har medfört en
ägarförändring och förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde.

Nytt regelverk om upphandling
De nya lagarna genomför tre EU-direktiv på upphandlingsområdet och ersätter lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling
inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Det införs också en lag om upphandling av koncessioner. Flera bestämmelser i de nya lagarna syftar till att förenkla förfarandet vid upphandling och göra det mer flexibelt, exempelvis genom konkurrenspräglad dialog eller innovationspartnerskap. Det blir obligatoriskt att kommunicera elektroniskt vid upphandlingar. Det införs också bestämmelser om att reservera kontrakt för skyddade verkstäder eller yrkesmässig integration. Lagen om upphandling av koncessioner innehåller bestämmelser om upphandling av byggkoncessioner och tjänstekoncessioner. I samtliga lagar finns som tidigare bestämmelser som reglerar upphandling såväl över som under de tröskelvärden som anges i direktiven.

Växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för
enskilda näringsidkare

Ett tillfälligt så kallat växa-stöd införs för enskilda näringsidkare som anställer en första person. Reglerna innebär att enskilda näringsidkare
som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, endast behöver betala
ålderspensionsavgiften på 10,21 procent på ersättningen till den anställda under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän
löneavgift och särskild löneskatt behöver inte betalas. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna gäller till den del ersättningen inte överstiger
25 000 kronor per månad. Anställningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Reglerna gäller till och med den 31 december 2021.

Skadestånd för konkurrensöverträdelser
Lagen innehåller regler om skadestånd för överträdelser av konkurrenslagens och EUF-fördragets förbud mot konkurrensbegränsande samarbete, exempelvis karteller och missbruk av dominerande ställning. I lagen finns regler om vem som är skyldig att betala skadestånd, hur skadeståndet ska bestämmas och vad som gäller i domstol när en fråga om skadestånd prövas. En talan om skadestånd ska väckas i Patent och marknadsdomstolen.

GD Star Rating
loading...

Sedan den  1 januari 2017 kan företag inte längre göra  representationsavdrag för måltider. Framöver kommer endast enklare förtäring, exempelvis personalfika, kunna dras av. Skatteverket har hittills ansett att gränsen för avdrag vid enklare förtäring i samband med representation går vid 60 kr per person och tillfälle.

Avdragsförbudet gäller både extern och intern representation.  Därmed blir måltidsutgifter vid t ex personalfester, jubileum m.m. inte  avdragsgilla. Kringkostnader så som lokalhyra eller musikunderhållning kommer dock fortfarande att vara avdragsgilla med högst 180 kr (exkl. moms) per person.

Man får dock dra av moms för representationsmåltider på upp till 300 kr per person och tillfälle. Detta gäller oavsett vilka drycker som ingått under förutsättning att utgiften inte överstiger vad som kan anses skäligt.

Dessa regler började gälla 1 januari 2017 och tillämpas på beskattningsår som börjar 1 januari och senare. För brutna räkenskapsår som börjat före 2017 innebär det att de gamla reglerna fortsätter gälla fram till räkenskapsårets slut. Momsreglerna ändras däremot 1 januari för alla, oavsett räkenskapsår.

GD Star Rating
loading...

Bokföring är ett gissel för många företagare. Det är mycket som ska hållas reda på och det tar mycket tid.  Men dagarna när man satt med sin konteringsbok är över i takt med att fler och fler erbjudit digitala webbaserade bokföringsprogram som man kommer åt från vilken dator som helst.

Nästa steg som har kommit är den smarta eller automatiska bokföringen där programmen klarar av mer och mer själva.

Dels är det de traditionella tillverkarna av bokföringsprogram som Visma, Fortnox och Hogia som ligger i framkant med förenklad bokföring.

Men det har också kommit helt nya aktörer på marknaden för automatisk bokföring t.ex. Bokio, Vint ochDoer.
Ett annat alternativ är ju att ta hjälp med bokföringen. Med tjänsten mrshoebox.com kan man ange vad man har för verksamhet och få erbjudande från olika bokföringsfirmor.
GD Star Rating
loading...

November 2016 presenterades den så kallade 3:12-utredningen sina förslag till ändrade skatteregler för fåmansföretag.

Utredningen tillsattes i mars 2014 med uppdraget att se över ägarskiften i fåmansföretag och i januari 2015 fick utredningen ett tilläggsdirektiv där regeringen önskade en större översyn av 3:12-regelverket och i november 2016 presenterades alltså förslaget.

 

Förslagen till ändrade regler består av:

  • Höjd skatt från 20 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster inom gränsbeloppet.
  • Sänkt gränsbelopp enligt förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) från 2,75 inkomstbasbelopp (159 775 kr för 2016) kr till 1,75 inkomstbasbelopp (101 675 kr). Vidare införs begränsningar som innebär att om förenklingsregeln används i ett bolag får ägaren inte beräkna något gränsbelopp för något annat bolag.
  • Begränsningar i beräkningen av löneunderlag från dagens 50 % av utbetalda löner inom koncernen till nedan trappa. Vidare individualiseras beräkningen vilket innebär att löneunderlaget fördelas mellan delägarna (närstående ses här som en delägare) innan beräkningen av det lönebaserade utrymmet görs. Nedan trappa avser alltså per delägare/närståendekrets.
    • 10 % av löner upp till 8 inkomstbasbelopp (474 400 kr)
    • 25 % av löner mellan 8 och 60 inkomstbasbelopp (474 400 – 3 558 000 kr)
    • 50 % på löner överstigande 60 inkomstbasbelopp (3 558 000 kr)
  • Man slopar takregeln om att löneunderlaget maximalt får uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön.
  • Höjt löneuttagskrav för att kvalificera för löneunderlag från 6 inkomstbasbelopp (355 800 kr) plus 5 % av totala löneunderlaget i företaget till 8 inkomstbasbelopp (474 400 kr) plus 5 % av ägarens/närståendes löneunderlag. Det maximala löneuttagskravet höjs från dagens 9,6 inkomstbasbelopp (569 280 kr) till 15 inkomstbasbelopp (889 500 kr för 2016).
  • Slopande av 4 %-spärren som inneburit att ägare som kontrollerat mindre än 4 % av kapitalet i ett bolag inte fått tillgodogöra sig löneunderlag.
  • Sänkt skatt från 30 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster som överstiger takbeloppet i tjänst.
  • Särskilda definitionen av dotterbolag tas bort. Därmed gäller den definition av dotterbolag som framgår av årsredovisningslagen.
  • Takbeloppen för beskattning i tjänst av utdelning och kapitalvinst ska slås samman till ett takbelopp om 100 inkomstbasbelopp (5 930 000 kr för 2016) per år. Tilläggsköpeskillingar som utfaller senare år ska dock inkluderas i takbeloppet.
  • Särskilt undantag ska införas avseende ägarskiften mellan närstående vilket innebär att generationsskiften inte ska missgynnas jämfört med externa försäljningar.

Utredningen föreslår att förändringarna ska träda ikraft den 1 januari 2018. Förslagen om höjt löneuttagskrav måste dock beaktas redan under 2017, eftersom löneuttagskravet ska uppfyllas året före beskattningsåret.

 

 

Källa: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/11/sou-201675/

GD Star Rating
loading...

De senaste åren har priserna på solceller sjunkit avsevärt, vilket betyder att det kan löna sig att montera solceller och bli mikroproducent av el.

Men fortfarande är det en del krångel, och i dagsläget är det mest förmånligt och enklast för den som har en fastighet som ägs av sitt företag eller enskilda firma.

Dels är solcellsbidraget som man kan söka hos länsstyrelsen 30 procent av kostnaden för företag, och 20 procent av kostnaden för privatpersoner. Visserligen är det lång väntetid på bidraget och man kan inte vara helt säker på att få det, men i  december 2015 beslutade riksdagen om att avsätta 225 miljoner för stödet under 2016 och 390 miljoner per år för åren 017-2019.

 

Fram till 1 januari 2017 behövde man vara momsregistrerad och betala moms för den ersättning man får från sin elhandlare för överskottselen som man säljer. Mer om detta hos skatteverket.  Men 2017 infördes en omsättningsgräns för mervärdesskatt. Syftet var att minska den administrativa bördan för mindre verksamheter med liten omsättning, som t.ex. mikroproducenter av förnybar el. Omsättningsgränsen kan tillämpas av beskattningsbara personer vars omsättning inte överstiger 30 000 kronor exklusive mervärdesskatt under innevarande beskattningsår och som inte heller under något av de två föregående åren har haft högre omsättning. Den
som kan tillämpa omsättningsgränsen är skattebefriad och behöver inte registrera sig för eller redovisa mervärdesskatt. Den som är skattebefriad saknar då också avdragsrätt för ingående skatt.

Mikroproduktion innebär att elkunder producerar egen elmed hjälp av små anläggningar, men fortfarande mindre än man förbrukar under kalenderåret.   Vidare får anläggningen högst ha en effekt på 43,5 kilowatt (kW) som inmatningseffekt och din huvudsäkring får högst vara 63 Ampere (A).


Om du inte själv förbrukar all el du producerar med dina solceller har du, under vissa förutsättningar, från och med den 1 januari 2015 rätt att få skattereduktion för detta.
Skattereduktionen du har möjlighet att få är 60 öre per kilowattimme (kWh) för all el som matas in till elnätet. Båda fysiska och juridiska personer kan få skattereduktion.
Underlaget för skattereduktionen är antalet kilowattimmar du matat in i anslutningspunkten under ett kalenderår (d.v.s. den totala överskottsel du producerat), dock högst så många kilowattimmar som du tagit ut (d.v.s. totala antalet kilowattimmar du köpt från elhandelsföretaget) i anslutningspunkten under samma kalenderår. Underlaget kan högst uppgå till 30 000 kilowattimmar vilket innebär att  den högsta skattereduktion en person kan få 18 000 kronor per år.
När din mikroproduktionsanläggning är installerad skall den behöriga elinstallatören skicka in en Färdiganmälan till elnätsägaren.
Därefter kommer din elmätare att bytas till en modell som klarar av att mäta både uttag av el och inmatning till elnätet. Som elkund har du redan ett uttagsabonnemang och som elproducent kommer du utöver det att få ett inmatningsabonnemang.

För att sälja ditt eventuella överskott måste du också teckna ett avtal med din elhandlare. Elbolagen är skyldiga att ta emot mikroproducenters överskottsel, men det är inte reglerat vilken ersättningsnivå som ska ges, så det kan löna sig att jämföra vad olika elbolag betalar för överskottselen.


GD Star Rating
loading...

Många börjar med att driva ett företag i liten skala vid sidan av anna sysselsättning. Det finns många fördelar med det t.ex. att man inte blir beroende av att företaget ska ge ett visst överskott varje månad och att man i långsam takt kan sätta sig in i bokföring, lagar och regler. Men rätt vad det är kanske omsättningen skjuter i höjden och det lilla företaget omsätter stora summor pengar. Då gäller det att hålla koll på så att man gör allt rätt t.ex. kan man behöva ändra momsredovisningsperiod eller bokföringsmetod när det lilla företaget växer och blir stort.

Momsredovisningsperiod

Så länge företaget omsätter maximalt en miljon kronor per år kanske man väljer att redovisa momsen en gång per år.

Företag som haft EU-handel under inkomståret ska redovisa den årsvisa momsen i slutet av februari månad året efter inkomståret. I annt fall får man vänta med att redovisa och betala in momsen till ungefär samma tidpunkt som då bolagets inkomstdeklaration senast ska lämnas.

Det är också mindre administration med årsvis moms, eftersom man bara behöver lämna in en enda momsredovisning per år. Med kvartalsmoms eller månadsvis moms blir det fyra respektive tolv gånger per år.

Om omsätter mer än 1 miljon kronor per år kan man dock inte längre redovisa momsen årsvis.

När företaget omsätter över 1 miljon och använder kontantmetoden i sin bokföring ger kvartalsmoms i normala fall de största fördelarna vad det gäller momsen. Med kontantmetoden sker den formella bokföringen av en utfärdad faktura först då kunden gjort sin betalning. Och det är först då som företaget behöver ta med försäljningen i sin momsdeklaration. Detta innebär att företag med kvartalsmoms under löpande år aldrig riskerar att behöva betala in moms till staten innan företaget fått denna momsbetalning från kunden.

Den 12 maj är första gången under inkomståret som företaget behöver lämna en momsdeklaration och betala moms om kvartalsmoms har valts. 12 maj betalar företaget då in momsen för fakturor som företaget utfärdat och fått betalt för under januari-mars. Kombinationen kvartalsmoms och kontantmetod ger alltså en kredittid på upp till ca 130 dagar.

Vid momsredovisningen av årets sista kvartal föreskriver reglerna att även momsen på kundfordringar som finns obetalda vid årsskiftet ska tas med i årets sista momsdeklaration för moms. Detta är det enda tillfället under året för företag med kvartalsmoms som risken finns att man tvingas betala momspengar till staten, som företaget ännu inte fått från kunden.

Om företaget har en nettoomsättning på över 40 miljoner måste man redovisa och betala moms månadsvis. Månadsmoms är enbart fördelaktig för företag som vill få tillbaka momspengar tidigare från staten än vad kvartalsmoms eller årsmoms ger. Det kan t ex gälla ett nystartat bolag med stora investeringar i början av verksamheten eller företag som under många av årets månader har momspengar att fordra hos staten, exempelvis när all försäljning sker till 6 % i moms samtidigt som 25 % i moms betalas på alla inköp eller om man säljer mycket på export.

Bokföringsmetod
När man börjar att bokföra kanske man använder kontantmetoden, d.v.s.  att man bokför både kund och leverantörsfakturor när man får betalt respektive betalar fakturorna. I årsbokslutet behöver du dock ta hänsyn till fakturorna, precis som i faktureringsmetoden, för att få intäkter och kostnader bokförda under rätt år. Men om nettoomsättningen överstiger 3 miljoner per år måste man använda sig av fakturametoden vid bokföring.

Fakturametoden innebär att man bokför varje kund och leverantörsfaktura två gånger. Första gången när man får fakturan, som en skuld eller fodran och den bokförs då på fakturadatumet. Sedan när fakturan blir betald bokför man den igen som en transaktion på ett tillgångskonto. I denna metod använder man sig vanligtvis av reskontror som är en sidordnad bokföring där man håller koll på sina kunder och leverantörsfakturor. Tänk på att du inte kan byta tillbaka till kontantmetoden om du en gång valt faktureringsmetoden. Fördelen med fakturametoden är att man får bättre koll på företagets ekonomiska ställning och man kan använda fakturaskanning för snabbare hantering.

Krav på revisor

De flesta nybildade, privata aktiebolag kan välja att inte ha revisor.
Ett befintligt aktiebolag kan välja bort revisorn om det inte når upp till minst två av fölande värden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

  • fler än  3 anställda (i medeltal)
  • mer än  1,5 miljoner kronor i balansomslutning
  • mer än  3 miljoner kronor i nettoomsättning.

Det är om samma uppnås mer än två år i rad som revisorskravet träder i kraft. Kravet på revisor på grund av aktiebolagets storlek gäller alltså först från och med det tredje räkenskapsåret.

Men det finns aktiebolag som alltid måste ha revisor, t.ex. publika aktiebolag, aktiebolag som enligt särlagstiftning är skyldiga att ha revisor, exempelvis aktiebolag som bedriver bank- eller finansverksamhet och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.

GD Star Rating
loading...

Samhället vill att asylsökande i första hand ska försörja sig själva. Men det är inte så lätt att som företagare anställa en asylsökande. Det är krångligt att få de tillstånd som krävs för att kunna anställa en asylsökande, vilket innebär att endast en av sex asylsökande har det intyg som krävs för att kunna jobba idag.

För det första krävs ett bevis från migrationsverket om att personen är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd, det s.k. AT-UND beviset.  För att få det aktuella beviset måste man lämna in godtagbara identitetshandlingar. Den asylsökande måste också ansöka om preliminär A-skatt via skatteverket som i sin tur begär ett samordningsnummer från skattekontoret för personen. För att få ett samordningsnummer mpste asylsökande lämna in en kopia på sitt LMA-kort som är ett bevis på att man är asylsökande och får vistas i Sverige. Man ska även lämna in kopia på sitt pass eller id-kort samt undertecknat anställningsavtal. Men vanligtvis har den asylsökande inte tillgång till dessa dokument eftersom den asylsökande lämnar in pass och id-handlingar till migrationsverket när de söker asyl.

Vidare är det så att företag som vill anställa en asylsökande kräver i regel ett samordningsnummer för att kunna upprätta ett anställningsavtal somtidigt som skatteverket kräver ett anställningsavtal för att kunna ge ett samordningsnummer.

 

 

GD Star Rating
loading...