Archive for the ‘samhällsekonomi’ Category

Sveriges främste expert på bolagsskatt, Sven-Olof Lodin vill minimera företagens ränteavdrag vilket skulle kunna sänka bolagsskatten från 26,3% till 15%.

SVT rapport har tidigare avslöjat att nästan en tredjedel av Sveriges största koncerner betalar ingen eller lite skatt i Sverige. Bl.a. genom enorma ränteavdrag.   Företagens totala ränteavdrag uppgår till 345 miljarder kronor. Genom att bara tillåta attföretag får dra av räntor upp till 100.000 kronor skulle ränteavdragen minska kraftigt men de små och medelstora företagen skulle inte drabbas.

-Det stora problemet är att globaliseringen och utvecklingen av kommunikationstekniken har gjort att företagen i praktiken kan redovisa sina inkomster var de vill genom ränteavdrag och andra typer av åtgärder, säger professor Sven-Olof Lodin till SVT rapport.

Sven-Olof Lodin är sakkunnig i den kommitté som går igenom bolagskatten i Sverige. Om hans förslag går igenom skulle det kunna börja tillämpas först år 2015.

Därför vill professor  avskaffa ränteavdragen för storföretagen. I utbyte kan bolagsskatten nästan halveras till 15 procent.

Risken att ett land ska ställa in sina betalningar kan mätas med hjälp av priset på CDS-kontrakt (”Credit Default Swaps”), vilket kan beskrivas som en form av kreditförsäkring.Sett till priset på CDS-instrument är det farligast att låna ut pengar till Ukraina, Argentina och Venezuela. På Även tre västländer finns på tio i topp-listan; Lettland, Island och Grekland.

”En statsbankrutt i ett utvecklat industriland är alltså ingen omöjlighet. Inte ens inom den europeiska valutaunionen”.

Lägst risk för statsbankrutt är det i Norge, Tyskland, Finland, Danmark och Holland. Risken är låg även i Sverige, som ligger på tolfte plats från slutet mellan länder som Belgien och Schweiz.

Stormakter som USA, Japan och Storbritannien kan låna pengar till mycket låg ränta från sina egna centralbanker, så kallad ”kvantitativ lättnad”. Detta kommer dock inte att fungera i längden. Förr eller senare höjs räntan och de försvagade offentliga finanserna kan komma som en chock för många finansministrar.

Japan har idag industrivärldens högsta skuldkvot, där statsskulden snart är lika stor som hela BNP. Även i USA närmar sig statsskulden 100 procent av BNP.

Men varken Japan eller USA har trots detta i dagsläget några bekymmer med kreditvärdigheten. Japan har start bytesbalans och USA kan låna pengar i egen dollar – en valuta som fortfarande lockar investerare på den globala finansmarknaden. Om förtroendet för dollarn minskar och dess värde jämfört med andra valutor minskar, vilket det redan har funnits tendenser till, kan situation snabbt förvärras även för USA, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser.

Här är risken störst i världen för kollaps:

1. Ukraina
2. Argentina
3. Venezuela
4. Pakistan
5. Lettland
6. Island
7. Dubai
8. Litauen
9. Grekland
10. Libanon

För alla företagsformer kan man skjuta upp skatten med periodiseringsfond. Om du har enskild firma eller handelsbolag kan du sätta av upp till 30 procent av vinsten till periodiseringsfond för att kunna jämna ut vinsterna mellan olika år. Du behöver inte betala någon ränta på pengarna under tiden de är avsatta.

Det avsatta beloppet måste återföras till beskattning senast efter sex år.

I enskild firma och handelsbolag kan man dessutom skjuta skatten framför sig med hjälp av expansionsfond. Man betalar då 26,3 procent i skatt av de pengar man avsätter. Man kan sedan välja vilket år man senare ska ta upp pengarna till full beskattning och då också betala egenavgifter.

Genom dessa möjligheter till uppskjuten skatt kan du i en firma eller handelsbolag i princip själv reglera inkomsten.

1. Räkna fram en bruttovinst.
Ta sedan fram ett underlag för positiv räntefördelning. (Ca 8 procent av det kapital du satt in i firman.) På den del av vinsten blir skatten endast 30 procent.
Skulle skulderna vara större än tillgångarna måste du istället öka vinsten något och får då samtidigt en skattereduktion på 30 procent, s.k negativ räntefördelning.

2. Sätt sedan av högsta möjliga belopp till periodiseringsfond.

3. Om vinsten därefter överstiger gränsen för statlig skatt, 380 200kr för inkomståret 2009 kan det som ligger över avsättas till expansionsfond.

Tänk på att kvarvarande inkomst inte får bli alltför låg, eftersom sjukpenning och pension beräknas på det belopp som blir kvar efter avsättningar.

Efter 6 år måste periodiseringsfonden börja tas upp till beskattning. Då ska inkomstskatt och egenavgifter betalas på beloppet. Om firman något år går sämre kan det vara dags att beskatta avsättningarna till expansionsfond. Återförs pengarna under ett förlustår och det inte blir någon inkomst blir återföringen skattefri och expansionsfonden betalas tillbaka.

Som egen företagare kan man, inom företagets ekonomiska ramar, till stor del bestämma själv hur mycket lön man ska få.  Om man har ett aktiebolag betalar man ut pengarna och drar av preliminärskatt. Bolaget ska sedan betala in den skatten och dessutom arbetsgivaravgifter. I ett aktiebolag kan också en del av ersättningen vara utdelning som beskattas lägre.

För enskild firma och handelsbolag är det svårare att varje månad veta hur stor del av firmans pengar som är lön. Visserligen betalar du varje månad in f-skatt grundat på en preliminärdeklaration. Ofta blir den skattepliktiga inkomsten dock lägre eller högre än den du redan betalat skatt för. Det är först när deklarationen görs efter årets slut som du mer exakt ser hur stor del av firmans inkomster som blir kvar till skattepliktig inkomst efter att utgifterna är betalda och eventuella avsättningar till periodiseringsfond eller expansionsfond. Skattens storlek regleras då genom att det antingen blir skattepengar tillbaka eller kvarskatt.

Det kan också vara en bra ide att reglera lönen efter vissa skattenivåer och gränser. T.ex 2009 års gränser:

321 000 kr Gräns för högsta sjukpenning och föräldrapenning
380 200 kr Inkomst däröver beskattas med 20-procentig statlig skatt
410 600 kr Gräns för högsta pensionsrätt i gamla pensionssystemet
428 000 kr Gräns för högsta barnledighetsersättning
538 000 kr Inkomst däröver beskattas med 25-procentig statlig skatt

Strategin kan vara att ligga strax under någon av dessa gränser och istället använda överskjutande belopp för att utveckla verksamheten. Man ska också tänka på att ens sociala skyddsnät minskar om man tar ut för lite i lön.

LO ser gärna höjda löner framöver. Det är som att de är i en egen liten bubbla. Även arbetskraft måste och kommer att anpassas till tillgång och efterfrågan. Om befintliga företag pressas att höja lönerna kommer det att komma uppstickare som med den goda arbetskraftstillgången att kunna hitta mer komptententa anställda till lägre löner och de befintliga företagen kommer att konkurreras ut istället och de som krävt högre lön blir arbetslösa.  Högre löner kommer också pressa upp inflationen ännu mer än vad stigande råvarupriser kommer att bidra med vilket innebär höjda räntor. Hoppas att löntagarna inte har några lån…

Om man istället accepterade sänkta löner skulle arbetslösheten minska. Detta och ökat företagande är det som kan få ner arbetslösheten.

Kanske centerpartiets ledning har lyssnat på vår kritik av LAS då Centerpartiets ledning på sin stämma i Örebro lade fram ett förslag om höjd a-kassa under den första tiden, i kombination med uppluckringar i arbetsrätten.

Centerstämman gick ännu längre än partiledningen när det gäller att luckra upp lagen om anställningstrygghet. Partilinjen är numera för att helt slopa turordningsreglerna för småföretag. Stämman antog partiledningens förslag till en ny modell för svensk arbetsmarknad. Beslutet innebär att Centern nu i alliansregeringen ska arbeta för att kraftigt luckra upp lagen om anställningstrygghet (las).

Då var det åter dags att deklarera om man ännu inte gjort det. Även här märker man skillnaden på den insats som krävs för en anställd och en näringsidkare. En anställd behöver bara kontrollera att de förtryckta uppgifterna är korrekta, om man inte haft några affärer vid sidan om som t.ex. aktieaffärer. Möjligen skriva till kostnaden för resor till och från arbetet och något mer. Som företagare däremot gäller det att hålla ordning på inte bara bokföringen utan även periodiseringsfonder och expansionsfonder och en massa avdrag och regler om man inte ska betala mer iskatt än vad man enligt lagen behöver. Naturligtvis kan man överlåta detta till någon annan, men det blir isåfall ofta till en dyr timpenning och man måste tjäna ännu mer för att få det att gå runt.

Kanske är det det faktum att så oändligt många svenskar är anställda av stat och kommun som har gjort att en arbetsgivare har ett enormt ansvar för en individs totala livssituation.  Om en individ är anställd av staten eller kommunen kan ju lika gärna denne arbetsgivare ta ansvaret för individens privata problem som t..ex alkoholism eller andra sjukdomar, oavsett om de orsakats av arbetssituationen eller något annat. Men som företagare där man måste få verksamheten att gå runt ställer det till mycket problem. Man har inte bara lagen om anställningsskydd att rätta sig efter, d.v.s. att den som jobbat längst, i första hand ska få behålla jobbet om man måste dra ner personalstyrkan. Istället för att låta den som är bäst på jobbet behålla jobbet.  Man har också ett ansvar för individens hälsa, oavsett orsak till att individen blivit sjuk och inte kan arbeta.

I förlängningen medför detta att den anställda har en större trygghet än företagsägaren, om det är ett litet företag. Vidare gör det att färre vågar anställa, speciellt personer i vissa utsatta grupper.

Utbrändhet eller burnout har många hört talas om men många anställda är även drabbade av boreout.
Att man har ett jobb som är  tråkigt, man har för lite att göra och har  utvecklat strategier för att dölja att det är så.  Det är framförallt personer som jobbar på kontor som drabbas. En busschaufför kan ha tråkigt under sina turer. Men man kan inte låtsas köra en buss, utan att göra det. Sitter man däremot framför en dator är det lätt att simulera upptagenhet.

Det är  Philippe Rothlin och kollegan Peter Werder  från Schweiz som har han studerat fenomenet ”uttråkade löntagare” och myntat begreppet. De har nu gett ut en uppmärksammad bok om sin diagnos av boreout.

Personer som lider av boreout klarar av sina arbetsuppgifter relativt snabbt och ägnar sedan mycket tid åt att till exempel surfa på Internet, lösa sudoku eller skriva privata e-brev. De kan också se till att dra ut onödigt på luncher och kaffepauser samtidigt som man gör allt för att ge sken av att jobba.
Boreout ska inte heller förväxlas med lathet. Lata personer existerar förstås, men de som lider av boreout var inte slöa från början. De har haft ambitioner, men arbetssituationen har förvandlat dem. Bakom boreout ligger att lusten för jobbet har försvunnit, man finner det ointressant och ser ingen djupare mening med det. Ofta är man också understimulerad.

Han säger att det finns individuella skillnader i hur man reagerar på denna form av undersysselsättning. Men det kan i vissa fall leda till en form av depression, som gör att man i allmänhet inte heller orkar göra mycket på sin fritid. Overksamheten på jobbet leder till trötthet och avsaknad av energi och engagemang.
Orsaken är ofta en dålig arbetsledning.

– Det går inte att jämföra boreout och burnout. Men de båda fenomenen är ofta två olika sidor av samma problem. I en och samma arbetsgrupp kan det finnas personer som är utbrända på grund av en för stor börda och andra som inte har tillräckligt att göra. Många chefer är dåliga på att vara arbetsledare. Deras jobb är egentligen att sätta andra personer i jobb, men de har svårt för att delegera och att lita på sina underordnade.

Fenomenet ställer till med skada för ett stort antal personer och  kostar företagen oerhörda pengar att betala anställda som är undersysselsatta och som utför arbetsuppgifter, som de är överkvalificerade för. Men han menar att om man känner igen sig i beskrivningen måste man själv försöka göra något åt situationen, även om det kan vara svårt. Efter en längre lågpresterande period kan man drabbas av dåligt självförtroende. Att bara gå och be om fler arbetsuppgifter är därför inte en enkel sak. Man kan också oroa sig för att företaget upptäcker att man egentligen är övertalig.

– För att försöka bryta mönstret måste man börja med att analysera varför man har tråkigt. Beror det på att man har för lite att göra eller för att man är överkvalificerad för sina arbetsuppgifter eller att man helt enkelt jobbar inom fel område. När man har funnit svaret får man fundera på en lösning. Den kan bestå i att gå i fortbildning, att försöka bli omplacerad eller att se sig om efter ett arbete på ett annat företag eller starta eget.

Boken ”Diagnose boreout” har getts ut på tyska av bokförlaget Redline-Wirtschaft-Verlag

Arbetsförmedlingen har snabbutbildat och anställt en mängd jobbcoacher.

Detta är säkert trevligt för de som kommer till arbetsförmedlingen och man minskar ju arbetslösheten genom att dessa jobbcoacher inte längre är arbetslösa, men i övrigt ger det ju inte fler jobb.  I bästa fall kanske man kan styra vilka som får jobb, genom att erbjuda jobbcoaching till en viss åldersgrupp, men genom att höja ansökningskompetensen ger ju inte fler jobb att söka.

Det som däremot ger jobb är ju att satsa på att fler ska kunna starta företag. Det lyfter både den som startar företaget från arbetslöshet och även eventuella personer som denna kan komma att anställa.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...