Redovisning vid nytt räkenskapsår

När ett företag har gjort ett bokslut för föregående år ska man vid den nya periodens början föra över posterna från balansräkningen till respektive konto. De noteras på samma sida på kontot som i själva balansräkningen vid slutet av föregående period.
Följaktligen redovisas tillgångar  på debetsidan av tillgångskonton och skulder t.ex. det egna kapitalet (företagets skuld till ägaren) på kreditsidan på lånekontot.

Den sista verifikationen för en enskild firma föregående år där vinsten har varit 100 000kr har antagligen varit att bokföra om årets resultat t.ex. enligt nedan:

Ver250:(föregående år)
8999 (Årets resultat) Debet 100 000kr
2019 (Årets reultat, Ägare) Kredit 100 000kr

Den första verifikationen på innevarande år blir då:

ver1:(nuvarande år)
2 019 Årets resultat, ägare debet 100 000kr
2 010 Eget kapital kredit 100 000kr

så att konto 2010 visar eget kapital vid årets början och att alla andra konton under eget kapital visar hur eget kapital har förändrats under året.

 

I ett aktiebolag så använder man konto 8999 och 2099 istället.

Exempel: bokföra årets vinst i aktiebolag och ekonomisk förening (bokslut) 
 Exempel om årets resultat efter skatt till 100 000 SEK (vinst).

Konto Benämning Debet Kredit
8999 Årets resultat 100 000
2099 Årets resultat 100 000

Exempel: bokföra årets förlust i aktiebolag och ekonomisk förening (bokslut)
Exempel om årets resultat efter skatt till -100 000 SEK (förlust).

Konto Benämning Debet Kredit
8999 Årets resultat 100 000
2099 Årets resultat 100 000

 

I aktiebolagets används vanligen konto 2098  eller 2091 för föregående års resultat. Då kan man i årsredovisningens balansräkning se både resultat för innevarande år och året dessförinnan.

ver1: (nuvarande år) Vid vinst 100 000kr föregående år
2 099 debet 100 000kr
2 098 kredit 100 000kr

 

Ver 1 (nuvarande år) Vid förlust 100 000kr föregående år.
2099 Kredit 100 000kr
2098 Debet 100 000kr

 

Andra boföringstekniska åtgärder   att ta hänsyn till vid nytt verksamhetsår är:

 

Avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar för ett konto (t.ex.  maskiner) redovisas på kreditsidan av tillgångskontot.
Man brukar kalla de poster som vid periodens början förs in på kontona för ingående balans (IB).

Periodisering av anläggningstillgångar
Om man under ett år har ett ingående värde för t.ex. bilar på 500 000kr och under året har köpt ytterligare en lastbil för 800 000kr och avskrivningsperioden är 5 år så kommer årets kostnad för lastbilarnas värdeminskning att bli 20% * (500 000 + 800 000) = 260 000kr. Denna redovisas på kontona avskrivning bilar och ackumulerade avskrivningar bilar.

Periodisering av varukostnader
Om en del av varulagret är osålt vid årets slut ska kostnaden för detta kvarvarande lager inte belasta det föregående året utan utgiften för varuinköpen ska periodiseras. Om varulagret vid årets slut t.ex. har ett värde av 50 000kr ska den del av varukostnaderna som avser ännu ej förbrukade varor beräknas och föras över från konto varuinköp till konto lager.
Saldot på kontot varuinköp förs sedan över till resultaträkningen.

Förskottsbetalningar, kundfodringar och skulder
Utgifter som vid bokslutet periodiseras s.k. interimsfodringar eller interimskulder  kan vara av fyra typer:
Förutbetald intäkt
Inkomster som redan bokförts och betalats men som inte utgör intäkt för detta år.¨
Exempel: bokföra förutbetalda intäkter för varor (bokslut)
En redovisningsenhet har skapat förskottsfakturor om 125 000 SEK inklusive moms som löpande har bokförts som vanliga kundfakturor. Momsen är 25 000 SEK (25 %) och har tidigare redovisats som utgående moms. Varuvärdet om 100 000 SEK är en förutbetald intäkt i redovisningsenheten eftersom varorna i dessa förskottsfakturor kommer att levereras först under nästkommande räkenskapsår.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2979 Övriga förutbetalda intäkter

100 000

3072 Förutbetalda intäkter varor 0 % sv

100 000

Exempel: bokföra återföring av förutbetald intäkt (återföring)
En redovisningsenhet har under det föregående räkenskapsåret bokfört en förutbetald intäkt om 100 000 SEK för varor som under det här räkenskapsåret återförs i sin helhet.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2979 Övriga förutbetalda intäkter

100 000

3072 Förutbetalda intäkter varor 0 % sv

100 000

 

Förutbetald kostnad
Utgift som redan bokförts och betalats, men som inte utgör en kostnad för detta år.
Exempel: bokföra förutbetald kostnad för lokalhyra (kontantmetoden)
En redovisningsenhet har erhållit en leverantörsfaktura om 5 000 SEK inklusive moms som avser lokalhyra för september år 2009, där momsen är 1 000 SEK (25 %). Vid bokslutet för räkenskapsåret mellan den 1 september år 2008 och den 31 augusti år 2009 kommer inte hyrestiden för denna utgift att utnyttjas varför en förutbetald kostnad om 4 000 SEK bokförs. Den förutbetalda hyreskostnaden från föregående räkenskapsår om 3 000 SEK har redan återförts i en tidigare verifikation.

Konto Benämning

Debet

Kredit

1931 Bankgiro, affärsbanken

5 000

2641 Ingående moms sv

1 000

1710 Förutbetalda hyreskostnader

4 000

Exempel: bokföra återföring av förutbetald kostnad för lokalhyra (återföring)
En redovisningsenhet har under det föregående räkenskapsåret bokfört en förutbetald kostnad för lokalhyra om 4 000 SEK som under det här räkenskapsåret återförs i sin helhet.

Konto Benämning

Debet

Kredit

1710 Förutbetalda hyreskostnader

4 000

5011 Hyra för kontorslokaler

4 000

 

Upplupen intäkt
Inkomst som ännu ej bokförts och ej betalats, men som utgör en intäkt för detta år.

När företaget fakturerar de leverarde varorna krediteras inkomsten ett inkomstkonto, t.ex. 3010, försäljning varor. Eftersom likviden (inbetalningen) dröjer kan inte kassakontot debiteras utan beloppet debiteras ett annat tillgångskonto t.ex.  1510, kundfodringar. När beloppet betalas efter kanske 30 dagar omvandlas fordran till kontanter och och detta registreras på kreditsidan av kontot 1510, kundfodringar och debetsidan av t.ex. kassakontot 1910.

 

Exempel: bokföra upplupen intäkt för levererade varor (bokslut)
En redovisningsenhet har levererat varor till ett värde om 125 000 SEK inklusive moms under år 2013 men har fakturerat dessa varor först under år 2014. Redovisningsenheten har ett saldo på konto 1791 om 40 000 SEK från föregående räkenskapsår och skall under det här räkenskapsåret redovisa en upplupen intäkt om 100 000 SEK.

 

 

Konto Benämning

Debet

Kredit

1791 Upplupna intäkter varor

40 000

3071 Upplupna intäkter varor 0 % sv

40 000

1791 Upplupna intäkter varor

100 000

3071 Upplupna intäkter varor 0 % sv

100 000

 

Upplupen kostnad
Utgift som ännu ej bokförts och ej betalats, men som utgör en kostnad för detta år.

Upplupna kostnader, kreditinköp bokförs  som en leverantörsskuld. Om man köper en lastbil för 800 000kr och betalar 300 000kr kontant och resten efter 6 månader bokförs händelsen genom att 800 000kr debiteras konto tillgångskontot Bilar medan 300 000kr krediteras tillgångskontot Kassa och 500 000kr krediteras leverantörsskulder.  Vid betalningen av leverantörsskulden efter  sex månader bokförs utbetalningen 500 000kr på kassakontots kreditsida och på debitsidan av kontot leverantörsskulder.

 

Exempel: bokföra upplupen kostnad för revision vid bokslut
En redovisningsenhet har beräknat att kostnaden för revision kommer att uppgå till 10 000 SEK under år 2013 men leverantörsfakturan från revisorn kommer att inkomma först under räkenskapsåret 2014. Under föregående räkenskapsår (2012) bokfördes en upplupen kostnad för revision om 9 000 SEK som fortfarande finns kvar på konto 2972.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2972 Beräknat arvode för revision

9 000

6421 Revision

9 000

2972 Beräknat arvode för revision

10 000

6421 Revision

10 000

Exempel: bokföra upplupen kostnad för konsultarvoden (bokslut)
En redovisningsenhet har under räkenskapsåret 2009 enligt en leverantörsfaktura från en konsult med fakturadatum under räkenskapsåret 2010 utnyttjat tjänster för 50 000 SEK inklusive moms. Momsen är 10 000 SEK (25 %) och 40 000 SEK utgör en upplupen kostnad under år 2009.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2993 Upplupna konsultarvoden

40 000

6550 Konsultarvoden

40 000

Exempel: bokföra upplupna lönekostnader (bokslut)
En redovisningsenhet betalar ut löner i månaden efter intjänandemånaden och i december under räkenskapsåret 2009 har de anställda tjänat in en bruttolön om 100 000 SEK som betalas ut den 25:e januari under räkenskapsåret 2010. Arbetsgivaravgiften på bruttolönerna beräknas till 31 420 SEK (31,42 %), kostnaden för semesteravsättning beräknas till 12 000 SEK (12 %) och arbetsgivaravgiften på semesteravsättningen beräknas till 3 770 SEK (31,42 %).

Konto Benämning

Debet

Kredit

2911 Löneskulder

100 000

7211 Löner till tjänstemän

100 000

2940 Upplupna lagstadgade sociala avgifter

31 420

7511 Sociala avgifter för löner och ersättningar

31 420

2920 Upplupna semesterlöner

12 000

7291 Förändring av semesterlöneskuld tjänstemän

12 000

2941 Beräknade upplupna sociala avgifter

3 770

7519 Sociala avgifter för semester- och löneskulder

3 770

Exempel: bokföra återföring av upplupna lönekostnader (återföring)
En redovisningsenhet har under det föregående räkenskapsåret bokfört upplupna lönekostnader som skall återföras under det här räkenskapsåret. En upplupen lönekostnad om 100 000 SEK har bokförts på konto 2911, upplupna arbetsgivaravgifter om 31 420 SEK har bokförts på konto 2941, upplupna semesterlöner om 12 000 SEK har bokförts på konto 2920 och upplupna arbetsgivaravgifter på semesterskulder om 3 770 SEK har bokförts på konto 2941.

Konto Benämning

Debet

Kredit

2911 Löneskulder

100 000

7211 Löner till tjänstemän

100 000

2940 Upplupna lagstadgade sociala avgifter

31 420

7511 Sociala avgifter för löner och ersättningar

31 420

2920 Upplupna semesterlöner

12 000

7291 Förändring av semesterlöneskuld tjänstemän

12 000

2941 Beräknade upplupna sociala avgifter

3 770

7519 Sociala avgifter för semester- och löneskulder

3 770

 

 

 

 

Om man redovisar moms för helår avslutar man antagligen också föregående verksamhetsår med att bokföra momsredovisningen.

 

 

 

 

GD Star Rating
loading...
Redovisning vid nytt räkenskapsår, 9.3 out of 10 based on 3 ratings

One Comment

  1. Peter Nilsson says:

    Tack för en bra artikel

    GD Star Rating
    loading...

Leave a Reply