bissniss.se Svensk internet business

Håll nere lagerkostnader genom ökad omsättningshastighet.

Att ha ett stort lager  kostar både i form av ökad lokalhyra, men även minskad likviditet  och förlorad ränta på de pengar som lagervarorna kostar.

Man kan räkna ut lagrets omsättningshastighet genom att  dividera försäljningen (eller varukostnaden) med genomsnittslagret till försäljningspris (eller varukostnad). Antingen räknat i antal eller i kronor.

Genomsnittslagret får man fram genom att ta (lagervärde vid årets början + lagervärde vid årets slut) / 2 eller (maximilager + minimilager) / 2.

Om man t.ex. säljer för 3 miljoner per år och genomsnittslagret är värt 1 miljon blir omsättningshastigheten 3 ggr.  Det innebär att en vara finns på lager i genomsnitt 365/3 = 122 dagar. Om omsättningshastigheten däremot skulle vara 25 gånger skulle en vara enbart ligga på lagret 15 i genomsnitt 15 dagar.

Om betalning sker kontant vid både inköp och försäljning tar det 122 dagar för den första och 15 dagar för den andra varan innan de ger några pengar. Den första varan kostar alltså ränta i 122 dagar och den andra i 15 dagar.

Den som har många produkter kan därför gå igenom vilka varor som har en ovanligt låg omsättningshastighet och rensa ut dem från sitt lager.

Den som jobbar med dropshipping har inga lagerkostnader alls för dessa produkter.

En affärside ska inte bara beskriva vad man ska göra i sitt företag. Man bör också ha en strategi för hur man ska kunna konkurrera med andra liknande företag.

Man brukar skilja på tre olika strategier:

Kostnadsöverlägsenhet – Locka kunder med att ha de lägsta priserna. Exempel på företag som har denna strategi är Jysk.

Fokusering – Erbjuda något exklusivt till en smal krets av finsmakare till ett relativt högt pris. Exempel på företag som jobbar med denna strategi är Porsche.

Differentiering – Skilja ut sig tydligt från konkurrenterna utan att begränsa sig till en alltför smal målgrupp. Att skilja sig från mängden på ett sätt som de flesta uppskattar. Exempel på företag med denna strategi är Apple.

Ofta är det tillfälligheter som avgör  vilket namn man väljer på sin produkt eller sitt företag. Ofta blir det mindre lyckade produktnamn, speciellt när en lokal produkt ska lanseras på andra marknader där ett ord kan få helt andra betydelser.

Även de mest kända märkena har en mer eller mindre genomtänkt historia bakom namnvalet.

Nike
Nike fick sitt namn 1971 efter den grekiska Gudinnan Nike som var segerns gudinna. Företaget som grundades 1962 av Bill Bowerman och Phil Knight hette från början Blue Ribbon Sports sålde sportskor och Bill Bowerman anses som den moderna löpskons uppfinnare.

Adidas
En annan man som tillverkade sportskor var Adolf Dassler, med smeknamnet Adi. Hans företagsnamn blev en sammansättning av hans smeknamn och början på hans efternamn. Adi + das blev Adidas och företaget har sedan expanderat till stora delar av världen.

Även Adolf Dasslers bror Rudolf Dassler jobbade med sportskor i ett eget företag under namnet Ruda och det var stor rivalitet mellan bröderna Dassler och deras företag. (Vad han fått det ifrån får ni gissa själva.) Företagets namn  döptes senare om till Puma.

Reebok
En annan tillverkare av sportskor och sportutrustning är Reebok. Reebok fick sitt namn efter det engelska namnet på den sydafrikanska gasellen reebok, känd för sin snabbhet.  Ursprungligen hade man även gasellen med i sin logotyp. Sedan 2007 ingår Puma i PPR (Pinault-Printemps-Redoute)