Archive for the ‘företagsekonomi’ Category

 När ett företag behöver mer kapital är det vanligt att man som aktieägare tillför mer pengar om möjligheten finns. Fördelen med det är att man inte behöver låna av banken till hög ränta eller behöver sälja andelar till externa ägare. Det är då vanligt att man bokför kapitaltillskottet som ett ”lån från närstående” eller från aktieägare.

Det medför att balansräkningen ser ganska ansträngd ut.  Lånade pengar bör istället omvandlas till ett så kallat aktieägartillskott. Då har man ingen skuld enligt balansräkningen, utan det bokförs som eget kapital. Genom att välja ett villkorat aktieägartillskott blir pengarna återbetalningsbara när företaget börjar tjäna pengar.

Att resultat och balansräkning ser rättvisande ut är viktigt inte bara för börsnoterade företag utan även för mindre bolag eftersom många väljer att investera i onoterade bolag och då tittar noga på resultat och balansräkning. Ett bra tips för den som vill investera är också att läsa ekonomibloggar för att få mer kunskap och kunna göra en bättre investering.

Den som driver ett eget bolag  kan välja mellan att ta ut vinsten som utdelning eller lön / pension.
Olika uttag leder som bekant till olika skatt.

Lön
Om du tar ut lön så betalar du inkomstskatt på mellan 32 och 57 procent. Först måste dock bolaget betala arbetsgivaravgifter på 31,42 procent (lägre för pensionärer). Lön och arbetsgivaravgifter är avdragsgilla för företaget.

Hur hög skatten blir på ditt löneuttag beror på din årsinkomst. Sverige har en progressiv inkomstskatt, vilket betyder att skatten stiger när årsinkomsten passerar vissa skiktgränser. Om vi antar att kommunalskatten är 32 procent (rikssnittet) så blir skatten i de olika inkomstskikten enligt följande:

Årsinkomst                                         Skatt
0 – 438 900 kronor                           32 % (kommunalskatt)
439 000 – 638 500 kronor               52 % (kommunalskatt + 20 % statlig skatt)
638 600 – uppåt                                57 % (kommunalskatt + 25 % statlig skatt)

Årsinkomsterna ovan är angivna efter att det grundavdrag gjorts på minst 13 200 kronor, som alla har rätt till. Hänsyn har ej tagits till jobbskatteavdrag som ges vid aktiva arbetsinkomster och kan ge en skatteminskning på ,maximalt cirka 2 200 kronor i månaden vid en månadslön på runt 30 000 kronor.

Tjänstebeskattad utdelning från fåmansföretag ger dig däremot inte rätt till jobbskatteavdrag.

Utdelning
Till skillnad från lön så är en utdelning inte avdragsgill för bolaget. Det innebär att företaget först måste betala 22 procent bolagsskatt på resultatet. Vid en utdelning behöver bolaget dock inte betala några arbetsgivaravgifter  För ägaren ligger skatten på utdelning på mellan 20 och 57 procent skatt.

Hur mycket som kan tas ut till den lägsta skatten på 20 % beräknas på blankett K10 i deklarationen. Utdelning motsvarande gränsbeloppet tas upp (till 2/3) som kapitalinkomst. Eventuell ytterligare utdelning samma år beskattas som tjänsteinkomst.

De flesta kan använda en schablonregel som betyder att man för 2017 kan ta ut en utdelning på 163 075 kronor som enbart beskattas med 20 procent skatt. Skiktgränserna ovan gör dock att ganska mycket lön och tjänstebeskattad utdelning ändå kan tas ut med bara kommunalskatt.

Ytterligare en aspekt av löneuttag är att endast löner upp till en viss nivå ger pensionsförmåner. Gränsen går vid 496 305 kronor. Vid högre löneuttag ska dock fortfarande arbetsgivaravgifter betalas och utgör därmed en ren skatt. Högsta sjukpenninggrundande inkomst uppnås redan vid en lön på 336 000 kronor.

Om du efter uttag av lön och utdelning enligt ovan har kvar utrymme till skiktgräns 1 (438 900 kronor) så kan du ta ytterligare utdelning som överstiger gränsbeloppet. Det innebär att utdelningen tjänstebeskattas. Så länge total förvärvsinkomst understiger 438 900 kronor blir skatten på den extra utdelningen bara 32 procent. Eventuell ytterligare lön eller utdelning kommer att beskattas med kommunalskatt plus 20 procent statlig inkomstskatt. Det vill säga 52 procent skatt. Först när lön och tjänstebeskattad utdelning överstiger skiktgräns 2 (638 500 kronor) behöver du betala högsta marginalskatten på 57 procent på den delen.

Den som har ett företag kan få ut flera fördelar med att sponsra lokala föreningar t.ex. kulturföreningar, idrottsklubbar och liknande. Även om man verkar nationellt är oftast de ordrar som man får lokalt de bästa eftersom man kan ge bra service, lätt följa upp köpet och samtidigt kanske man har mindre omkostnader på grund av närheten.

Därför kan det vara en bra ide att sponsra lokala föreningar eller aktiviteter. Även om det inte alltid går att räkna hem pengarna direkt i ökad försäljning ger det en ökad kännedom om ditt varumärke och bidrar antagligen till att ge företaget ett bra rykte eftersom man bidrar till lokal verksamhet.

För att kostnaden för sponsring ska vara avdragsgill så måste du också få något tillbaka som är av värde för företaget.  Du måste få en motprestation för de pengar du betalar för att sponsringen ska gå att dra av. Om du inte får det är det en icke avdragsgill kostnad.

Om du sponsrar en kulturförening och får en annons i programbladet och ett antal fribiljetter som du kan använda för att ta med kunderna på föreställningar, ska du ta reda på vad en motsvarande annons i programbladet kostar och vad biljetterna som du använder kostar. Om det priset totalt blir 9 000 kronor och du sponsrat med 10 000 kronor är 9 000 kr avdragsgillt och resten en icke avdragsgill gåva.

Fribiljetterna måste verkligen ha utnyttjats och gynna ditt företag och annonsen måste ha varit införd. Det räcker inte med att du haft rätt att få biljetterna eller exponeringen.

När motprestationen består i att idrottsmännen haft ditt företags logotyp på matchtröjorna eller att du haft en reklamskylt på läktaren eller annan exponering som inte går att köpa separat, då blir det en rimlighetsbedömning om marknadsvärdet verkligen är så stort som vad du har betalat.

Värdet beräknas efter vad det normalt kostar att exponera ett varumärke på motsvarande sätt, tex. utifrån hur många man når etc. Ev. moms för sådana sponsorkostnader är inte avdragsgill.

Men skattelagarna är otydliga kring vad som egentligen gäller. Avdrag har i vissa fall inte beviljats om sponsringspengarna endast syftat till att förbättra företagets goodwill.

Ändå kanske den viktigaste frågan är på vilket sätt sponsringen stärker företagets image och goodwill.

Gynnas företaget av att synas tillsammans med den sponsrade föreningen?  Om du sponsrar en av din kommuns två konkurrerande idrottsklubbar kanske de som håller på den andra klubben inte längre blir lika trogna kunder hos dig. Och ska du sponsra även den andra klubben kan det bli dyrt.

 

  1. Var konsekvent. Försök hitta en policy för ditt företags sponsorverksamhet. Tänk efter varför du ska sponsra, vilken verksamhet som stärker ditt företags profil och varför du väljer den ena klubben framför den andra.
  2. Granska kritiskt. Granska kritiskt alla förslag som du får från dem som vill att du ska sponsra. Se till ditt företags intresse och försök att inte ta för stor hänsyn till personliga intressen.
  3. Skriv avtal. Var noga med att skriva avtal över vad du ska få för de pengar du betalar. Detta kan också vara ett viktigt dokument att visa upp om Skatteverket ifrågasätter sponsringen.
  4. Värdera. Tänk på att det totala värdet av det du får ska vara marknadsmässigt för att ge avdrag. Räkna efter hur stort marknadsvärdet är. Det som överstiger marknadsvärdet av motprestationerna får ditt företag inte dra av.
  5. Utnyttja förmånerna. Det är en förutsättning för avdrag. Tänk på att det du får i motprestation ska gagna ditt företag och inte dig personligen.
  6. Utnyttja ökad exponering. Om sponsorpengarna gäller en tävling, ett pris eller liknande så se om du kan få till så ditt företags namn finns med i namnet på tävlingen eller priset.

Många nystartade företag sliter med förluster de första åren. Det gäller speciellt startups som bygger en produkt t.ex. utvecklar t.ex. en webbtjänst ett program eller en app. Det är inte så konstigt. Det är naturligt att inkomsterna dröjer tills produkten är färdig. I sådana fall finns det under vissa förutsättningar möjlighet att bokföra löner, sociala avgifter, lokalhyra med mera som tillgångar istället för kostnader.

Dessa kostnader kan då stå som en tillgång i balansräkningen istället för en förlust i resultatet. Det som krävs är att man skriver ett underlag med en motivering kring hur man har tänkt som också innehåller en beräkning av det ekonomiska värdet för det som utvecklas. Dessutom behöver man på ett trovärdigt sätt kunna visa att det finns en marknad d.v.s. att det finns potentiella köpare av produkten. För det tredje  måste man tillämpa redovisningsregelverket K3 istället för K2. På K3 kan man redovisa utvecklingsposter som tillgångar, men det kan man inte om man använder K2.

Att redovisa utvecklingskostnader som tillgångar istället för kostnader innebär att man inte behöver redovisa så stora förlustsiffror under de första åren utan det som utvecklarna skapar blir istället en tillgång i företaget.

 

Från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 eller senare kommer krav på obligatorisk hållbarhetsrapportering för större företag. Ett företag definieras som ”stort” om det uppfyller minst två av tre följande kriterier:

  • Medelantalet anställda överstiger 250 personer
  • Balansomslutningen överstiger 175 miljoner kronor
  • Omsättningen överstiger 350 miljoner kronor

Kraven på rapportering omfattar även banker, försäkringsbolag och ekonomiska föreningar – helt enkelt alla stora juridiska personer som upprättar en årsredovisning. Koncerner kan upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen som helhet.

Vad ska rapporteras i en hållbarhetsrapport?

I lagtexten anges att företagen i hållbarhetsrapporten ska visa på ”vilka väsentliga ickefinansiella risker som är kopplade till verksamheten och hur affärsmodellen tar hänsyn till ickefinansiella aspekter”. Man ska också redovisa hur hållbarhetsarbetet styrs i organisationen genom exempelvis policies och vilka mål och resultat man uppnått under året. Miljö, personal, sociala aspekter, mänskliga rättigheter och antikorruption är viktiga områden. Bolag som  inte har någon omfattande miljöpåverkan behöver inte rapportera kring detta under förutsättning att man förklarar varför.

För de allra största börsbolagen kommer också krav på att redovisa vilka policys man har som styr mångfald i styrelsen.

 

Det har blivit allt vanligare med handel över nationsgränserna och framförallt inom EU.  Det som kan vara lite krångligt då är hur man ska hantera momsen, men här får du lite vägledning kring moms inom EU. Inom EU finns det ett moms-system. Visserligen har olika länder olika moms-sats men det behöver man inte alltid bry sig om.

Hur det ska hanteras beror också på om det handlar om varor eller tjänster samt om kunden är privatperson eller ett företag.

Vid försäljning utanför det egna landet är grundregeln att du ska fakturera utan moms till alla, utom vid försäljning till privatpersoner inom EU, då du lägger på svensk moms på fakturan.

Vid inköp, både från och utanför EU, beräknar du två rader svensk moms (som tar ut varandra). En rad med utgående moms som ska betalas in till skatteverket, men det blir endast en betalning av moms i teorin eftersom du normalt också har rätt att dra av denna beräknade moms på inköp från företag inom EU.  Detta bokförs genom att du i samma verifikation bokför en rad med ingående moms som tar ut den utgående momsen. Du använder dig av de momssatser som gäller i Sverige. Omsättningen av momsen registreras och bokförs och rapporteras till skatteverket i momsdeklarationen, men summan av utgående och ingående moms blir noll och inget betalas egentligen in till skatteverket.

 

Moms vid inköp av varor och tjänster inom EU

När du köper varor eller tjänster från ett företag i ett annat EU-land ska du normalt få en faktura utan moms och säljaren anger ditt VAT-nr på fakturan och motiverar varför denne säljer utan moms.
När du köper något från annat EU-land till ditt företag (s.k. unionsinternt förvärv) ska du alltså beräkna momsen själv, s.k. omvänd skattskyldighet (reverse charge).  Du bokför detta genom att kontera två rader med fiktiv moms som tar ut varandra.

Såhär kan bokföringen se ut om du har köpt en vara eller tjänst från ett företag inom EU.

Konto                                                                                  Debet    Kredit
4515        Varor från annat EU-land                              1000
2614        Utgående moms, omvänd skattskyldighet                  250
2645        Ingående moms utland (fiktiv)                      250
1930        Företagskonto (Bank)                                                      1000

 

Konto                                                                                  Debet    Kredit
4515        Inköp it-tjänster                                               1000
2614        Utgående moms, omvänd skattskyldighet                  250
2645        Ingående moms utland (fiktiv)                      250
1930        Företagskonto (Bank)                                                      1000

Moms vid försäljning av tjänster till kund inom EU
Om du säljer tjänster till en köpare i ett annat EU-land ska du inte lägga på någon moms om köparen är ett företag som har kunnat visa upp ett giltigt VAT-nr. Om köparen är privatperson eller inte har något giltigt VAT-nr lägger du på svensk moms på fakturan.

 

Såhär kan bokföringen se ut om du har sålt tjänst till annat företag inom EU, t.ex. google adsense intäkter.

Konto                                                                           Debet    Kredit
3308  Försäljning tjänster, annat EU-land                         1000
1930   Företagskonto                                                 1000

Såhär kan bokföringen då se ut om du har sålt tjänst till privatperson inom EU.

Konto                                                                   Debet    Kredit
3308     Försäljning tjänster inom EU                          1000
2611       Utgående moms                                                 250
1930      Företagskonto (Bank)                          1250

Försäljning av varor till kund inom EU

Såhär kan bokföringen se ut om du har sålt en vara till kund inom EU

Konto                                                                                 Debet   Kredit
3106     Försäljning av varor till annat EU-land                       1000
1930     Företagskonto (Bank)                                        1000

 

Moms vid försäljning av varor och tjänster utanför EU

Om du säljer varor till annat EU land fungerar det på liknande sätt så länge du inte kommer över tröskelvärdet eller gränsvärdet vid försäljning till ett visst EU-land. I sådant fall måste du momsregistrera dig i det landet och betala in moms till det landets skatteverk.  Du behöver inte registrera företag i varje enskilt land, utan det räcker med att du gör en momsregistrering i det aktuella landet.

 

Om du säljer varor till kunder i resten av världen, utanför EU ska du inte lägga på någon moms, varken till företag eller privatpersoner, men om du säljer tjänster till privatpersoner utanför EU, anses dessa omsatta i Sverige och du ska lägga på svensk moms. Om du säljer till företagskund utanför EU ska du inte lägga på någon moms, oavsett för varor eller tjänster.

 

Motivering på fakturan

När man säljer utan moms till utlandet måste man dock motivera det på fakturan.

Vid försäljning av tjänst inom EU skriver du mottagarens VAT-nr samt:

Omvänd skattskyldighet, 5 kap 7§ Mervärdesskattelagen
Reverse charge, article 9 (2) (e), 6th VAT-directive.
General rule for services, article 44 and 196 Council Directive 2006/112/EC (Reverse charge).

Vid försäljning av varor inom EU skriver du mottagarens VAT-nr samt:

Gemenskapsintern varuförsäljning, 3 kap 30 a § mervärdesskattelagen (1994:200)
Intra-Community supply of goods (reverse charge).
Intra-Community supply of goods, article 138 Council Directive 2006/112/EC.

 

Vid försäljning av tjänst utanför EU, ange en av följande rader som motivering till att du fakturerar utan moms

Omsättning utanför EU, 5kap 7 § mervärdesskattelagen.
Outside Community supply, article 9(2) (e) 6th VAT-directive.
General rule for services, article 44 and 196 Council Directive 2006/112/EC

Vid försäljning av varor utanför EU, ange en av följande rader som motivering till att du fakturerar utan moms

Export, 5kap 3 a § mervärdesskattelagen (1994:200).
Outside Community supply of goods, export.
Export of goods, article 146 Council Directive 2006/112/EC.

Slopat representationsavdrag för måltider
Sedan den  1 januari 2017 kan företag inte längre göra  representationsavdrag för måltider. Framöver kommer endast enklare förtäring, exempelvis personalfika, kunna dras av. Skatteverket har hittills ansett att gränsen för avdrag vid enklare förtäring i samband med representation går vid 60 kr per person och tillfälle. Avdragsförbudet gäller både extern och intern representation.  Läs mer>>
Däremot får man dra av momsen på inlöp av mat upp till 300 SEK/person och tillfälle.

Sänkt reklamskatt
Skattesatsen för annonser i en allmän nyhetstidning eller en så kallad periodisk publikation sänks från 3 procent till 2,5 procent. Skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent.
Gränsen för återbetalning av reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation höjs från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning på högst 50 miljoner kronor, till 75 miljoner kronor för ett helt år.
Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor.

Omsättningsgräns för mervärdesskatt införs
En omsättningsgräns för mervärdesskatt införs. Syftet är att minska den administrativa bördan för mindre verksamheter med liten omsättning, exempelvis mikroproducenter av förnybar el. Omsättningsgränsen kan tillämpas av beskattningsbara
personer vars omsättning inte överstiger 30 000 kronor exklusive mervärdesskatt under innevarande beskattningsår och som inte heller
under något av de två föregående åren har haft högre omsättning. Den som kan tillämpa omsättningsgränsen är skattebefriad och behöver
inte registrera sig för eller redovisa mervärdesskatt. Den som är skattebefriad saknar då också avdragsrätt för ingående skatt.

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor
Ändringen innebär att beloppsgränsen för när utgifter för resor till och från arbetet får dras av höjs från 10 000 kronor till 11 000 kronor.

Tidpunkten för värdeöverföring vid koncernbidrag fastställs
Det införs en regel som innebär att värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag
som givaren ska lämna inkomstdeklaration.

Ändrade regler för tidigare års underskott
Reglerna om tidigare års underskott och beloppsspärren ändras i vissa fall när det gäller kapitaltillskott som lämnas till ett underskottsföretag. Det gäller i det fall då kapitaltillskottet helt eller delvis har medfört en
ägarförändring och förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde.

Nytt regelverk om upphandling
De nya lagarna genomför tre EU-direktiv på upphandlingsområdet och ersätter lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling
inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Det införs också en lag om upphandling av koncessioner. Flera bestämmelser i de nya lagarna syftar till att förenkla förfarandet vid upphandling och göra det mer flexibelt, exempelvis genom konkurrenspräglad dialog eller innovationspartnerskap. Det blir obligatoriskt att kommunicera elektroniskt vid upphandlingar. Det införs också bestämmelser om att reservera kontrakt för skyddade verkstäder eller yrkesmässig integration. Lagen om upphandling av koncessioner innehåller bestämmelser om upphandling av byggkoncessioner och tjänstekoncessioner. I samtliga lagar finns som tidigare bestämmelser som reglerar upphandling såväl över som under de tröskelvärden som anges i direktiven.

Växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för
enskilda näringsidkare

Ett tillfälligt så kallat växa-stöd införs för enskilda näringsidkare som anställer en första person. Reglerna innebär att enskilda näringsidkare
som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, endast behöver betala
ålderspensionsavgiften på 10,21 procent på ersättningen till den anställda under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän
löneavgift och särskild löneskatt behöver inte betalas. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna gäller till den del ersättningen inte överstiger
25 000 kronor per månad. Anställningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Reglerna gäller till och med den 31 december 2021.

Skadestånd för konkurrensöverträdelser
Lagen innehåller regler om skadestånd för överträdelser av konkurrenslagens och EUF-fördragets förbud mot konkurrensbegränsande samarbete, exempelvis karteller och missbruk av dominerande ställning. I lagen finns regler om vem som är skyldig att betala skadestånd, hur skadeståndet ska bestämmas och vad som gäller i domstol när en fråga om skadestånd prövas. En talan om skadestånd ska väckas i Patent och marknadsdomstolen.

Sedan den  1 januari 2017 kan företag inte längre göra  representationsavdrag för måltider. Framöver kommer endast enklare förtäring, exempelvis personalfika, kunna dras av. Skatteverket har hittills ansett att gränsen för avdrag vid enklare förtäring i samband med representation går vid 60 kr per person och tillfälle.

Avdragsförbudet gäller både extern och intern representation.  Därmed blir måltidsutgifter vid t ex personalfester, jubileum m.m. inte  avdragsgilla. Kringkostnader så som lokalhyra eller musikunderhållning kommer dock fortfarande att vara avdragsgilla med högst 180 kr (exkl. moms) per person.

Man får dock dra av moms för representationsmåltider på upp till 300 kr per person och tillfälle. Detta gäller oavsett vilka drycker som ingått under förutsättning att utgiften inte överstiger vad som kan anses skäligt.

Dessa regler började gälla 1 januari 2017 och tillämpas på beskattningsår som börjar 1 januari och senare. För brutna räkenskapsår som börjat före 2017 innebär det att de gamla reglerna fortsätter gälla fram till räkenskapsårets slut. Momsreglerna ändras däremot 1 januari för alla, oavsett räkenskapsår.

November 2016 presenterades den så kallade 3:12-utredningen sina förslag till ändrade skatteregler för fåmansföretag.

Utredningen tillsattes i mars 2014 med uppdraget att se över ägarskiften i fåmansföretag och i januari 2015 fick utredningen ett tilläggsdirektiv där regeringen önskade en större översyn av 3:12-regelverket och i november 2016 presenterades alltså förslaget.

 

Förslagen till ändrade regler består av:

  • Höjd skatt från 20 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster inom gränsbeloppet.
  • Sänkt gränsbelopp enligt förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) från 2,75 inkomstbasbelopp (159 775 kr för 2016) kr till 1,75 inkomstbasbelopp (101 675 kr). Vidare införs begränsningar som innebär att om förenklingsregeln används i ett bolag får ägaren inte beräkna något gränsbelopp för något annat bolag.
  • Begränsningar i beräkningen av löneunderlag från dagens 50 % av utbetalda löner inom koncernen till nedan trappa. Vidare individualiseras beräkningen vilket innebär att löneunderlaget fördelas mellan delägarna (närstående ses här som en delägare) innan beräkningen av det lönebaserade utrymmet görs. Nedan trappa avser alltså per delägare/närståendekrets.
    • 10 % av löner upp till 8 inkomstbasbelopp (474 400 kr)
    • 25 % av löner mellan 8 och 60 inkomstbasbelopp (474 400 – 3 558 000 kr)
    • 50 % på löner överstigande 60 inkomstbasbelopp (3 558 000 kr)
  • Man slopar takregeln om att löneunderlaget maximalt får uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön.
  • Höjt löneuttagskrav för att kvalificera för löneunderlag från 6 inkomstbasbelopp (355 800 kr) plus 5 % av totala löneunderlaget i företaget till 8 inkomstbasbelopp (474 400 kr) plus 5 % av ägarens/närståendes löneunderlag. Det maximala löneuttagskravet höjs från dagens 9,6 inkomstbasbelopp (569 280 kr) till 15 inkomstbasbelopp (889 500 kr för 2016).
  • Slopande av 4 %-spärren som inneburit att ägare som kontrollerat mindre än 4 % av kapitalet i ett bolag inte fått tillgodogöra sig löneunderlag.
  • Sänkt skatt från 30 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster som överstiger takbeloppet i tjänst.
  • Särskilda definitionen av dotterbolag tas bort. Därmed gäller den definition av dotterbolag som framgår av årsredovisningslagen.
  • Takbeloppen för beskattning i tjänst av utdelning och kapitalvinst ska slås samman till ett takbelopp om 100 inkomstbasbelopp (5 930 000 kr för 2016) per år. Tilläggsköpeskillingar som utfaller senare år ska dock inkluderas i takbeloppet.
  • Särskilt undantag ska införas avseende ägarskiften mellan närstående vilket innebär att generationsskiften inte ska missgynnas jämfört med externa försäljningar.

Utredningen föreslår att förändringarna ska träda ikraft den 1 januari 2018. Förslagen om höjt löneuttagskrav måste dock beaktas redan under 2017, eftersom löneuttagskravet ska uppfyllas året före beskattningsåret.

 

 

Källa: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/11/sou-201675/

De senaste åren har priserna på solceller sjunkit avsevärt, vilket betyder att det kan löna sig att montera solceller och bli mikroproducent av el.

Men fortfarande är det en del krångel, och i dagsläget är det mest förmånligt och enklast för den som har en fastighet som ägs av sitt företag eller enskilda firma.

Dels är solcellsbidraget som man kan söka hos länsstyrelsen 30 procent av kostnaden för företag, och 20 procent av kostnaden för privatpersoner. Visserligen är det lång väntetid på bidraget och man kan inte vara helt säker på att få det, men i  december 2015 beslutade riksdagen om att avsätta 225 miljoner för stödet under 2016 och 390 miljoner per år för åren 017-2019.

 

Fram till 1 januari 2017 behövde man vara momsregistrerad och betala moms för den ersättning man får från sin elhandlare för överskottselen som man säljer. Mer om detta hos skatteverket.  Men 2017 infördes en omsättningsgräns för mervärdesskatt. Syftet var att minska den administrativa bördan för mindre verksamheter med liten omsättning, som t.ex. mikroproducenter av förnybar el. Omsättningsgränsen kan tillämpas av beskattningsbara personer vars omsättning inte överstiger 30 000 kronor exklusive mervärdesskatt under innevarande beskattningsår och som inte heller under något av de två föregående åren har haft högre omsättning. Den
som kan tillämpa omsättningsgränsen är skattebefriad och behöver inte registrera sig för eller redovisa mervärdesskatt. Den som är skattebefriad saknar då också avdragsrätt för ingående skatt.

Mikroproduktion innebär att elkunder producerar egen elmed hjälp av små anläggningar, men fortfarande mindre än man förbrukar under kalenderåret.   Vidare får anläggningen högst ha en effekt på 43,5 kilowatt (kW) som inmatningseffekt och din huvudsäkring får högst vara 63 Ampere (A).


Om du inte själv förbrukar all el du producerar med dina solceller har du, under vissa förutsättningar, från och med den 1 januari 2015 rätt att få skattereduktion för detta.
Skattereduktionen du har möjlighet att få är 60 öre per kilowattimme (kWh) för all el som matas in till elnätet. Båda fysiska och juridiska personer kan få skattereduktion.
Underlaget för skattereduktionen är antalet kilowattimmar du matat in i anslutningspunkten under ett kalenderår (d.v.s. den totala överskottsel du producerat), dock högst så många kilowattimmar som du tagit ut (d.v.s. totala antalet kilowattimmar du köpt från elhandelsföretaget) i anslutningspunkten under samma kalenderår. Underlaget kan högst uppgå till 30 000 kilowattimmar vilket innebär att  den högsta skattereduktion en person kan få 18 000 kronor per år.
När din mikroproduktionsanläggning är installerad skall den behöriga elinstallatören skicka in en Färdiganmälan till elnätsägaren.
Därefter kommer din elmätare att bytas till en modell som klarar av att mäta både uttag av el och inmatning till elnätet. Som elkund har du redan ett uttagsabonnemang och som elproducent kommer du utöver det att få ett inmatningsabonnemang.

För att sälja ditt eventuella överskott måste du också teckna ett avtal med din elhandlare. Elbolagen är skyldiga att ta emot mikroproducenters överskottsel, men det är inte reglerat vilken ersättningsnivå som ska ges, så det kan löna sig att jämföra vad olika elbolag betalar för överskottselen.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...