Det är inte alltid som ett företag utvecklas som planerat. En dålig affärside, felaktig timing, för lite kapital eller får få kunder kan göra ett ett företag inte kan betala sina utgifter. När ett företag inte kan betala sina skulder är det på obestånd. Företaget, gäldenären kan då antingen själv ansöka om konkurs, eller så kan de som företaget har skulder till, borgenärerna  begära att företaget sätts i konkurs. Det kan handla om  underleverantörer, banker, skatteverket eller facket om det  finns en lönefordran.

Konkursbegäran lämnas till tingsrätten som avgör om företaget ska sättas i  konkurs och  utser i så fall en konkursförvaltare.

När tingsrätten har beslutat om konkurs får inte företagaren förfoga över  sin egendom och inte sluta avtal. Istället är det konkursförvaltaren som ”tar över” verksamheten. Ett konkursbo går att jämföra med en juridisk  person. En juridisk person är till exempel ett bolag eller en förening.

Konkursförvaltaren går genom skulder och tillgångar för att säkerställa att  borgenärerna i den utsträckning det går får in sina pengar. Sedan avvecklas konkursboet. Konkursförvaltaren kan då sälja hela rörelsen eller maskiner och  inventarier styckvis. När konkursförvaltaren överväger försäljning kan han  eller hon ta hänsyn till om det långsiktigt gynnar sysselsättningen. Detta  kräver dock att fordringsägarna inte förlorar på det.

I och med att företaget går i konkurs har konkursförvaltaren laglig rätt  att säga upp alla anställda på grund av arbetsbrist. Uppsägningstiden  varierar beroende på hur länge medarbetaren varit anställd.

När företag går i konkurs är de ofta skyldiga de anställda löner och  ersättningar. Då får den anställde med stöd av lönegarantilagen ut pengarna via något som kallas  lönegaranti. Det innebär att den anställde får lön under  uppsägningstiden. Ett maxbelopp är satt till fyra basbelopp totalt.

Tanken med en konkurs är att alla borgenärer solidariskt ska bära en  förlust. Men en del fordringsägare är  prioriterade. Detta regleras i förmånsrättslagen. Banker har till exempel  ofta förmånsrätt på grund av sitt företagshypotek i rörelsens inventarier.  Ett företagshypotek innebär att ett företag ställer sin egendom som säkerhet  i samband med att man tar ett lån.

Juridiska personers konkurs medför normalt inte att  företrädare blir personligt betalningsskyldiga. Men det finns undantag: Om  företaget inte ansökt om företagsrekonstruktion eller lämnat in en  konkursansökan senast den dag då skatter och avgifter förfaller till  betalning kan företrädaren bli personligt betalningsansvarig. Företrädare  som kan bli personligt ansvariga är till exempel verkställande direktör och  styrelseledamöter.
Den som företrätt ett företag som försatts i konkurs kan få  näringsförbud om brott begåtts eller man har betett sig grovt  otillbörligt mot sina fordringsägare.

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Leave a Reply