Lycka är en känsla av varaktigt välbehag. Lycka är alltså inte samma sak som tillfällig glädje, utan definieras av forskarna som ett tillstånd när man både känner välbefinnande och är tillfreds med sitt liv.Vad som ger oss lycka är individuellt, men forskningen har visat några generella faktorer som ger oss mer lycka.

Viktigast för vårt välbefinnande är vårt förhållande till andra människor.  Den uppmärksamhet vi ger till våra nära har en positiv inverkan på vårt humör. Men när vi har relationsproblem påverkar det vårt humör negativt. De som funnit en livslång kärleksrelation mer lyckliga. Man kan hålla livslusten levande genom att se det kända ur ständigt nya synvinklar och kan känna sig älskad.

Att uttrycka tacksamhet är också ett av de mest verkningsfulla sätten att öka sin egen känsla av lycka. Tacksamhet kan t.ex. vara uppskattning eller förundran. Studier visar tydliga samband mellan tacksamhet och ökad lycka. Anledningen till det är att det hjälper till att fokusera på livets goda sidor.  Det ger också bättre självkänsla när man reflekterar över vad andra gjort för dig och det stärker sociala band som i sig har betydelse för lyckonivån. Samtidigt minskar det tendensen att jämföra sig med andra. Ett lugnt och vaket sinne ökar välbefinnandet även när det bara iakttar. Man kan njuta av de små tingen i livet genom att lära sig koncentrerad varseblivning och uppmärksamhet.

Personlig status och respekt från andra människor har också visat sig påverka nivån av lycka.

Emotionerna sitter i kroppen. Själ och kropp hänger intimt samman. Därför är fysisk aktivitet, beröring och sex oftast säkra vägar till ett bättre mående. Aktivitet underlättar således lyckan, medan sysslolöshet kan vara negativt. Bekymren tar lätt överhanden om hjärnan inte är sysselsatt.  Vi kan också påverka vår hjärna genom att medvetet påverka kroppställningen och mimiken. Om vi medvetet ler, så kommer det påverka vår hjärna så att vi också känner oss glada. Medan en hopsjunken kroppställning kan göra att vi känner oss nedstämda.

Många tror att det är bra att ”leva ut” sin negativa känslor, t.ex. skrika när man blir arg och gråta när man är ledsen.  Men då hjärnan är formbar så kommer det vi ger uttryck för, också vara det sätt vi lättare reagerar på framöver.  Den som  i stället bara observerar att man blivit ilsken, rädd eller ledsen, accepterar sina känslor men undviker att uttrycka dem utan istället försöker tänka förnuftigt på situationen, skapa positiva tankar och bilder och agerar utifrån en mer nyanserad bild av vad som hänt, omformar sin hjärna till att bli klokare. Att inte låta sig domineras av negativa känslor, och ersätta dem med mer positiva är naturligtvis svårt i början och kräver övning, men för varje gång du gör detta blir det mer och mer naturligt.

Hjärnans förväntningssystem skapar en förväntansfull glädje så fort vi sätter upp ett mål. Det är också meningskapande att vara på väg mot ett mål. och vi upplever en triumf när vi nått målet, genom en ansträngning. Men efter att målet är uppnått upplever vi det inte som så märkvärdigt utan kan istället skapa en känsla av tomhet.

Det finns också många saker som kan ge en kortvarig lyckokick. Vad som ger kickarna är väldigt individuellt och kan upplevas både av stimulantia som alkohol eller av något vi gör t.ex. shopping. Men dessa lyckokickar är väldigt kortvariga.  Upprepade behagliga retningar av samma slag gör att förväntningssystemet avtrubbas. Vi kräver mer av samma för att få en ny kick. Då är det bättre att variera njutningen. 

Mer pengar och nya prylar ger inte mer lycka, under förutsättning att vi fått våra mest basala behov uppfyllda. Det är inte heller så att människor i rika länder är  lyckligare än de i fattiga.  Inte heller stora lotterivinster ger någon varaktig lycka. Man upplever även här ett kort lyckorus men inom kort är lyckonivån återställd till det normala. Det beror på den så kal­lade habitueringseffekten – vi vänjer oss vid vad vi har.

Däremot kan det relativa välståndet jämfört med andra i ens nära omgivning ha en viss betydelse. Detta då man jämför sig med andra och upplevelsen av att hela tiden ha lite mindre, eller ha det lite sämre än alla andra man ser ger en lägre nivå av lycka.

 Istället för att bara sträva efter ökat välstånd för sig själv är det mer effektivt att känna ansvar för andra och vår omvärld.
Att göra något för att hjälpa människor i nöd och att utveckla sin generositet har alltså inte bara effekter på andras lycka utan gör också oss själva lyckligare.

Att kunna fatta egna beslut är mer värt än att få sina önskningar uppfyllda. Känslan av att vara utlämnad och inte ha kontroll över sin situation ger både fysiska och psykiska störningar.
Kan man bara få något till priset av att bli beroende, genom att exempelvis sätta sig i stor skuld, bör man välja oberoendet för att maximera lyckonivån.

Intressant nog är det positiva systemet skilt från det system som reglerar de mer negativa affekterna – vrede, sorg och rädsla. Man kan alltså vara lycklig även om man tillfälligt känner sig  ledsen, T.ex. för att man fått något negativt besked. Men om det blir mycket av de positiva eller negativa känslorna kan de även tränga undan den andra.

 

GD Star Rating
loading...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

One Comment

  1. Västerlandets skuldsättning och ett ökande guldpris — Faktatexter says:

    […] kunde inte längre växlas in mot en viss mängd guld. Det enda som upprätthåller pengarnas värde är vårt förtroende för […]

Leave a Reply