Utbrändhet eller burnout har många hört talas om men många anställda är även drabbade av boreout.
Att man har ett jobb som är tråkigt, man har för lite att göra och har utvecklat strategier för att dölja att det är så. Det är framförallt personer som jobbar på kontor som drabbas. En busschaufför kan ha tråkigt under sina turer. Men man kan inte låtsas köra en buss, utan att göra det. Sitter man däremot framför en dator är det lätt att simulera upptagenhet.
Det är Philippe Rothlin och kollegan Peter Werder från Schweiz som har han studerat fenomenet ”uttråkade löntagare” och myntat begreppet. De har nu gett ut en uppmärksammad bok om sin diagnos av boreout.
Personer som lider av boreout klarar av sina arbetsuppgifter relativt snabbt och ägnar sedan mycket tid åt att till exempel surfa på Internet, lösa sudoku eller skriva privata e-brev. De kan också se till att dra ut onödigt på luncher och kaffepauser samtidigt som man gör allt för att ge sken av att jobba.
Boreout ska inte heller förväxlas med lathet. Lata personer existerar förstås, men de som lider av boreout var inte slöa från början. De har haft ambitioner, men arbetssituationen har förvandlat dem. Bakom boreout ligger att lusten för jobbet har försvunnit, man finner det ointressant och ser ingen djupare mening med det. Ofta är man också understimulerad.
Han säger att det finns individuella skillnader i hur man reagerar på denna form av undersysselsättning. Men det kan i vissa fall leda till en form av depression, som gör att man i allmänhet inte heller orkar göra mycket på sin fritid. Overksamheten på jobbet leder till trötthet och avsaknad av energi och engagemang.
Orsaken är ofta en dålig arbetsledning.
– Det går inte att jämföra boreout och burnout. Men de båda fenomenen är ofta två olika sidor av samma problem. I en och samma arbetsgrupp kan det finnas personer som är utbrända på grund av en för stor börda och andra som inte har tillräckligt att göra. Många chefer är dåliga på att vara arbetsledare. Deras jobb är egentligen att sätta andra personer i jobb, men de har svårt för att delegera och att lita på sina underordnade.
Fenomenet ställer till med skada för ett stort antal personer och kostar företagen oerhörda pengar att betala anställda som är undersysselsatta och som utför arbetsuppgifter, som de är överkvalificerade för. Men han menar att om man känner igen sig i beskrivningen måste man själv försöka göra något åt situationen, även om det kan vara svårt. Efter en längre lågpresterande period kan man drabbas av dåligt självförtroende. Att bara gå och be om fler arbetsuppgifter är därför inte en enkel sak. Man kan också oroa sig för att företaget upptäcker att man egentligen är övertalig.
– För att försöka bryta mönstret måste man börja med att analysera varför man har tråkigt. Beror det på att man har för lite att göra eller för att man är överkvalificerad för sina arbetsuppgifter eller att man helt enkelt jobbar inom fel område. När man har funnit svaret får man fundera på en lösning. Den kan bestå i att gå i fortbildning, att försöka bli omplacerad eller att se sig om efter ett arbete på ett annat företag eller starta eget.
Boken ”Diagnose boreout” har getts ut på tyska av bokförlaget Redline-Wirtschaft-Verlag
