Archive for the ‘Företagare’ Category

Ett nystartat företag går ofta back de första åren.
Men som tur är behöver man jobba så extremt mycket att man förlorar inte så jättemycket per arbetad timma.

En agent kan hjälpa skådespelare och andra kreatörer att hitta jobb och andra saker som att förhandla kontrakt m.m.

Nedan listar vi några av de agenter som jobbar i Sverige, samt länkar till deras hemsidor.

Hör gärna av er om det är någon ni saknar.

Actors Agency of Sweden

http://www.actorsagency.se/

Actors in Scandinavia

http://actorsinscandinavia.com/

Actors in Sweden

http://www.actorsinsweden.com/

Agent & Management Group

http://www.agentmanagement.se/

Agentfirman Planthaber/Kildén

https://agentfirman.com/

Artistgruppen

artsistgruppen

Dark Duck Agency

https://www.darkduckagency.com/

Diamanda Management

https://diamandamodels.no/actors-voiceovers/

Elias Agency

https://www.eliasagency.se

Hammarstrom Agency

http://hammarstromagency.com/

IMA International Management Agency

http://www.internationalmanagementagency.com/

Scandinavian Actors Agency

http://scandinavianactorsagency.com/

Schultzberg Agency

https://www.schultzbergagency.com/

Southgate Casting & Production

http://www.southgate.se/

demando kan programmerare fylla i sina kunskaper och sina önskemål på arbetsgivare. Demando matchar sedan dina önskemål mot hundratals techbolag så att de kan ta kontakt genom personliga erbjudanden, helt anonymt. Du får en bild av vilka arbetsgivare som är intresserade av dig och kan möta dina förväntningar och du väljer enkelt om du vill tacka nej direkt till ett erbjudande eller gå vidare i processen mot en ny anställning.

Totalförsvarets forskningsinstitut FOI har i en kartläggning noterat att sedan år 2002 har 65 svenska företag fått kinesiska ägare.

Bolag med kinesiska ägare

AB VolvoFordonsindustrin
Acne StudiosKläder
Amanzitel Produkter datanätverk
Anima Elektronik
Ascatron Elektronik
ATrain Transport och infrastruktur
Bassoe Technology Industriella produkter och maskiner
Bengtsfors Utvecklings ABFöretagsutveckling
Breas Medical Hälsa och bioteknoligi
Bröderna Hanssons i Göteborg Export Fiskeexport
Celemi International Företagsutbildning
CentriClean Systems Luftrening
Century Europe Elektronik
Chematur Engineering Kemiska produkter
ExScale Biospecimen Solutions Hälsa och bioteknologi
Fastighets AB Bunge Kronhagen Fastigheter
Fatshark Spelutveckling
Fiskexporten Varberg Fiskeexport
Geosolution i Göteborg Satellitpositionering
Hammargren Pyroteknik Fyrverkeri
Hanssons fyrverkeriFyverkeri
Herrgårdshotell Dalsland Hotell
Hotell Dalia Hotell
IBIAT (Dragon Gate) Hotell
Imego Elektronik
JC Sverige Klädtillverkning
Josab Water SolutionsProdukter för vattenrening
Karolinska DevelopmentHälsa och bioteknologi
Leax Arkivator Telecom Kommunikationsutrustning
Markbygden Ett Vindkraftspark
MediroxHälsa och bioteknologi
NeodynamicsHälsa och bioteknoloigi
NEVSElbilstillverkning
Nordic Biomarker Hälsa och bioteknologi
Nordic Cinema Group Biografer
Nordic Paper Holding Papperstillverkning
NorstelHalvledare
Oatly Havredryck
Opcon Compressor Technology Energisystem
Paradox Interactive Spelutveckling
Plantamed Hälsa och bioteknologi
Polestar PerformanceElbilstillverkning
Preh Sweden (f d ePower El )Fordonsindustri
Purac Produkter för vattenrening
Radisson Hospitality Hotell
Rechon Life Science Läkemedel
Rillco Byggställningar
Sentoclone International Hälsa och bioteknologi
SetrabBilradiatorer
Sharkmob Spelutveckling
Silex Microsystems Halvledare
Solibro Research Solcellsproduktion
Spotify Technology S.A.Musikstreaming
Stjernberg Automation Laserautomation
Strand 2 i Vaxholm Fastighets Aktiebolag                   Hotell
Strandhotellet i Kevinge Hotell
T Engineering Fordonsindustrin
Tain Online-vadslagning
Talpidae Fastigheter
Tepidus Fastigheter
Weigl Transmission Plant Fordonsindustrin
Victor Hasselblad Fotografisk utrustning
Volvo Cars Biltillverkning
Ymrod Fastigheter Fastigheter

Den svenska entreprenören Jakob Johansson ska bygga ett entreprenörsparadis, kallat Tampah Hills med 120 villor med tillhörande kontorshotell, restauranger, sportområde, parker. Anläggningen blir på den södra änden av den indonesiska paradisön Lombok.

Verksamheten ska bli en integrerad del av lokalsamhället och vara med och utveckla området till ett mer hållbart samhälle. Bl.a. använder man sig av lokala byggföretag och lokala byggmaterial vid byggnationen och man planerar också för en plaståtervinningsstation etc.

Platsen där Tampah hills kommer att byggas är en kulle där varje hus ska följa kullens form för att inte bryta den naturnära känslan. Man kommer också plantera 16.000 träd till det gröna parkområdet.

Utsikten från den första planerade villan i Jakob Johanssons Tampah Hills.

Sedan tidigare har bland annat extremsport-profilen Jon Olsson och youtube-stjärnan Alex Cheng Loew investerat i projektet och under slutet av 2018 tog Jakob Johansson in ytterligare 20 miljoner kronor i kapital för att kunna fullfölja sin vision. Pengarna kommer från Andreas Källström, Mattias Holmström, Johan Bladh, som alla tre investerat privat i Tampah hills. I kapitalrundan 2018 värderades Tampah hills till 100 miljoner kronor.

I början av november 2018 togs första spadtaget för det första huset och 2022 räknar man med att minst 20 villor i den nya byn står klara. Medlemmarna betalar en fast månadsavgift för tillgång till olika tjänster och kontorshotellet. Själva driften ska även finansieras med uthyrning av lokaler. Ägarna räknar med att även kunna hyra ut villorna periodvis så att de kan utnyttjas även när ägarna är borta.

Jakob Johanssons egen entreprenörsresa började 2010 på en resa i Indonesien där han hjälpte till att lansera lokala flipflops på den europeiska marknaden.

Businesspodden (eller bissnisspodden) som vi skulle säga,  vi snackar ju trots allt svenska,  är en podd som funnits länge och som utvecklats på ett mycket spännande sätt. Från det att man fick pitcha för att enbart få chansen till att träffa en affärsängel och få en investering till sin affärside till det att Josef Fallesen och Mikael Arndt hade olika kända entreprenörer i studion som fick vara med och tycka till om och rösta fram en av de affärsideerna som skickades in och sedan till att veckans bissniss som programledarna och veckans gäst gemensamt utsåg inte bara fick träffa en affärsängel utan även vann 10 000kr i prispengar till att de nu hösten 2017 istället låter lyssnarna rösta fram vilken av tre presenterade affärsideerna i varje podavsnitt som ska bli veckans bissniss.

I denna  veckas avsnitt (v 34 2017) så är det t.ex. glashusen.se,  som utbudsmässigt är en av de största aktörerna på marknaden när det gäller växthus och uterum, medler.se en tjänst för hembesök av sjuksköterska eller läkare samt Samuel Vargs brädspel ”Träning med tärning” som tävlar om att bli veckans business.

Programledarna och gästen tycker fortfarande till om de olika affärsideerna men det är lyssnarna som röstar. I detta avsnitt gick diskussionen bland programledarna att  även om Micke även tyckte att medler var en tjänst han gärna skulle vilja använda själv och veckans gäst Lars Wingefors tyckte att brädspelet verkade vara en genuin produkt utvecklad av en antagligen hängiven rollspelsnörd, så var glashusen affärsmässigt det bästa business-caset. Håller du med? Gå in och rösta du också.

 

Som webbutvecklare i Göteborg är den spontana tanke självklart att man skall söka sina uppdrag bland företag i

närområdet. Men vi lever i en värld som krympt i distans där teknologin gjort det möjligt att näst intill lika lätt utföra

något IT-relaterat för en kund man traskar till två gator ner, som att få det gjort för någon som sitter på en annan

kontinent. Om det till och med finns bagare som bara tar emot beställningar på nätet för leverans hem (vem hade

trott det för hundra år sedan?) då är hela IT-branschen som gjord för arbete på distans.

 

Har man som frilansande webbutvecklare i Göteborg en del stadiga uppdrag men känner att dessa inte riktigt

räcker till, att man behöver fler, då finns ett antal sidor där man kan söka uppdrag utanför staden, till och med

landet. Vi skall inte gå in på alla här men skall nämna ett par för att beskriva konceptet.

 

Runt om i världen sitter miljontals kreativa, kunniga människor. Personer duktiga inom olika områden. Blocket har

blivit en institution. Det kan man säga eftersom även de utan regelbundet datoranvändande mycket väl känner till

den. Och även om man kan använda sig av Blocket för att annonsera tjänster såväl som varor så var det just för

varor det först startade. Men det dröjde naturligtvis inte länge innan någon kom på den smarta idén att en portal

där människor kunde lägga upp önskemål om tjänster de sökte köpa, att en sådan skulle givetvis fungera lika bra.

 

Freelancer och Upwork är exempel på sådana sidor. Där kan man som webbutvecklare i Göteborg få sålt sin

kunskap till någon i Holland, USA, Fiji eller bara nästgårds i Danmark. Personer som behöver få en webbsida

gjord men inte har kunskapen lägger upp en kort beskrivning angående vad de är ute efter. De sätter en budget

och därefter sker en dold budgivning från de frilansare som vill ta på sig jobbet. Uppdragsgivaren väger pris i

kombination med kompetens, tidigare uppdrag man gjort på sidan och vilka omdömen man fick för de, och

antagligen önskar beställaren se konkreta exempel på tidigare webbdesign man gjort. Har man då dessutom bra

referenser vilka man kan länka till för uppdragsgivaren att titta på när hon eller han tar ställning, då är chansen

god att man får en beställning. Lyckas man bara komma igång och gör ett väl utfört arbete finns goda möjligheter

att det börjar rulla på ordentligt med frilansuppdragen.

De senaste åren har priserna på solceller sjunkit avsevärt, vilket betyder att det kan löna sig att montera solceller och bli mikroproducent av el.

Men fortfarande är det en del krångel, och i dagsläget är det mest förmånligt och enklast för den som har en fastighet som ägs av sitt företag eller enskilda firma.

Dels är solcellsbidraget som man kan söka hos länsstyrelsen 30 procent av kostnaden för företag, och 20 procent av kostnaden för privatpersoner. Visserligen är det lång väntetid på bidraget och man kan inte vara helt säker på att få det, men i  december 2015 beslutade riksdagen om att avsätta 225 miljoner för stödet under 2016 och 390 miljoner per år för åren 017-2019.

 

Fram till 1 januari 2017 behövde man vara momsregistrerad och betala moms för den ersättning man får från sin elhandlare för överskottselen som man säljer. Mer om detta hos skatteverket.  Men 2017 infördes en omsättningsgräns för mervärdesskatt. Syftet var att minska den administrativa bördan för mindre verksamheter med liten omsättning, som t.ex. mikroproducenter av förnybar el. Omsättningsgränsen kan tillämpas av beskattningsbara personer vars omsättning inte överstiger 30 000 kronor exklusive mervärdesskatt under innevarande beskattningsår och som inte heller under något av de två föregående åren har haft högre omsättning. Den
som kan tillämpa omsättningsgränsen är skattebefriad och behöver inte registrera sig för eller redovisa mervärdesskatt. Den som är skattebefriad saknar då också avdragsrätt för ingående skatt.

Mikroproduktion innebär att elkunder producerar egen elmed hjälp av små anläggningar, men fortfarande mindre än man förbrukar under kalenderåret.   Vidare får anläggningen högst ha en effekt på 43,5 kilowatt (kW) som inmatningseffekt och din huvudsäkring får högst vara 63 Ampere (A).


Om du inte själv förbrukar all el du producerar med dina solceller har du, under vissa förutsättningar, från och med den 1 januari 2015 rätt att få skattereduktion för detta.
Skattereduktionen du har möjlighet att få är 60 öre per kilowattimme (kWh) för all el som matas in till elnätet. Båda fysiska och juridiska personer kan få skattereduktion.
Underlaget för skattereduktionen är antalet kilowattimmar du matat in i anslutningspunkten under ett kalenderår (d.v.s. den totala överskottsel du producerat), dock högst så många kilowattimmar som du tagit ut (d.v.s. totala antalet kilowattimmar du köpt från elhandelsföretaget) i anslutningspunkten under samma kalenderår. Underlaget kan högst uppgå till 30 000 kilowattimmar vilket innebär att  den högsta skattereduktion en person kan få 18 000 kronor per år.
När din mikroproduktionsanläggning är installerad skall den behöriga elinstallatören skicka in en Färdiganmälan till elnätsägaren.
Därefter kommer din elmätare att bytas till en modell som klarar av att mäta både uttag av el och inmatning till elnätet. Som elkund har du redan ett uttagsabonnemang och som elproducent kommer du utöver det att få ett inmatningsabonnemang.

För att sälja ditt eventuella överskott måste du också teckna ett avtal med din elhandlare. Elbolagen är skyldiga att ta emot mikroproducenters överskottsel, men det är inte reglerat vilken ersättningsnivå som ska ges, så det kan löna sig att jämföra vad olika elbolag betalar för överskottselen.


Som företagare har man ofta behov av produkter och tjänster som man inte alltid hittar i samma stad som man verkar i. Som privatperson i en medelstor stad så finns det mesta man behöver t.ex. möbler, husgeråd och liknande kring centrum eller något närbeläget köpcentrum. Men för den som driver eller ska starta ett företag behövs ofta tjänster och produkter som man kanske inte vet var man ska få tag på eller ens vem som tillhandahåller dem. Det kan gälla konsulttjänster eller speciella maskiner. Visserligen kanske man har några namn på leverantörer om man t.ex. har varit anställd i samma bransch som man startar företag inom och på så sätt har lite insyn, men ofta behövs mer än så. Då är internet en bra utgångspunkt.

Billyft

Billyft

För den som startar företag inom fordonsindustrin kan vi t.ex. tipsa om Sun Maskin & Service AB som levererar verkstadsutrustning till fordonsbranschen. Sun maskin har produkter och en rikstäckande serviceorganisation kring service av verkstadsutrustning för bilar.
Den som ska arbeta med glas behöver också specialverktyg, t.ex. glaslyft och glasställ som man inte hittar i vanliga affärer.
På internet kan man också hitta mer generella tjänster och produkter, t.ex. kontorsutrustning, revisorstjänster, städmaterial etc. som de flesta företag behöver, oavsett bransch.

Sommaren bjuder ofta på lite extra tid över. Varför inte förena nytta med nöje och se eller lyssna på några dokumentärer om buisness, företagande och affärer.

Dokumentärfilmer om företagande:
Inside: Lego, 2014. Historien om Lego. Bolaget som var nära undergången, men vände till framgång igen.

Enron: The smartest guys in the room, 2005. En fascinerande och skräckinjagande historia om hur Enron gick från att vara USA:s sjätte största företag till konkurs på mindre än ett år.

Food, Inc., 2008. En inblick i den amerikanska livsmedelsindustrin som helt tappat greppet. När fokus bara hamnar på priset och djur, kunder och producenter vanvårdas på vägen.

Downloaded, 2013. Om Napster, fildelning och internets framfart.

The True Cost, 2015. Här får vi faktiskt möta de som lider och dör för att vi ska kunna köpa billiga t-shirts.

Freakonomics, 2010. Finns även som bok. Men filmen är lättare att ta till sig.

The Greatest Movie Ever Sold, 2011. Från skaparen bakom ”Super size me!”. En film om marknadsföring och produktplacering med högt tempo och en komisk ton.

E-Dreams, 2001. Två unga bankers drar igång Kozmo.com, en hemsida som lovar att leverera det du beställer på nätet direkt till din dörr inom loppet av en timme. En hysterisk historia om en startup som växte rekordsnabbt.

Radiodokumentärer om affärer:
Berättelsen om Gizmondos miljardkrasch, 2011, P3 Dokumentär. Spelföretaget som växte explosionsartat, plötsligt värderades till 15 miljarder – och sen föll lika hårt. Inom loppet av tre månader föll aktien från 33 dollar till 3 cent.

The Giant Pool of Money, 2008, This American Life. Följer bostadsmarknadens kollaps i USA och sammanfattar allt du behöver veta om inledningen till finanskrisen. Lyckas förklara även de mest komplicerade begrepp så att vem som helst kan förstå dem.

Nätpiraterna och The Pirate Bay, 2014, P3 Dokumentär. Om det svenska fildelningsundret The Pirate Bay och vem som egentligen har rätten på sin sida på nätet.

90-talskrisen, 2008, P3 Dokumentär. Om en av Sveriges värsta ekonomiska kriser då räntan höjdes till 500 procent. Mycket relevant i dagens läge.

Fridgeonomics, 2015, BBC World Service Documentaries. Hur har egentligen kylskåpet förändrat våra liv?



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...