Archive for the ‘juridik’ Category

Lexly är en plattform för digital juridik. Lexly erbjuder juridisk rådgivning och hjälp med alla typer av juridiska ärenden, stora som små, både till privatpersoner och företag. 

Här finns färdiga mallar för alla tänkbara avtal mellan privatpersoner eller företag och även möjlighet att till ett fast pris få hjälp av en jurist med olika avtal.

Läs mer

November 2016 presenterades den så kallade 3:12-utredningen sina förslag till ändrade skatteregler för fåmansföretag.

Utredningen tillsattes i mars 2014 med uppdraget att se över ägarskiften i fåmansföretag och i januari 2015 fick utredningen ett tilläggsdirektiv där regeringen önskade en större översyn av 3:12-regelverket och i november 2016 presenterades alltså förslaget.

 

Förslagen till ändrade regler består av:

  • Höjd skatt från 20 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster inom gränsbeloppet.
  • Sänkt gränsbelopp enligt förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) från 2,75 inkomstbasbelopp (159 775 kr för 2016) kr till 1,75 inkomstbasbelopp (101 675 kr). Vidare införs begränsningar som innebär att om förenklingsregeln används i ett bolag får ägaren inte beräkna något gränsbelopp för något annat bolag.
  • Begränsningar i beräkningen av löneunderlag från dagens 50 % av utbetalda löner inom koncernen till nedan trappa. Vidare individualiseras beräkningen vilket innebär att löneunderlaget fördelas mellan delägarna (närstående ses här som en delägare) innan beräkningen av det lönebaserade utrymmet görs. Nedan trappa avser alltså per delägare/närståendekrets.
    • 10 % av löner upp till 8 inkomstbasbelopp (474 400 kr)
    • 25 % av löner mellan 8 och 60 inkomstbasbelopp (474 400 – 3 558 000 kr)
    • 50 % på löner överstigande 60 inkomstbasbelopp (3 558 000 kr)
  • Man slopar takregeln om att löneunderlaget maximalt får uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön.
  • Höjt löneuttagskrav för att kvalificera för löneunderlag från 6 inkomstbasbelopp (355 800 kr) plus 5 % av totala löneunderlaget i företaget till 8 inkomstbasbelopp (474 400 kr) plus 5 % av ägarens/närståendes löneunderlag. Det maximala löneuttagskravet höjs från dagens 9,6 inkomstbasbelopp (569 280 kr) till 15 inkomstbasbelopp (889 500 kr för 2016).
  • Slopande av 4 %-spärren som inneburit att ägare som kontrollerat mindre än 4 % av kapitalet i ett bolag inte fått tillgodogöra sig löneunderlag.
  • Sänkt skatt från 30 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster som överstiger takbeloppet i tjänst.
  • Särskilda definitionen av dotterbolag tas bort. Därmed gäller den definition av dotterbolag som framgår av årsredovisningslagen.
  • Takbeloppen för beskattning i tjänst av utdelning och kapitalvinst ska slås samman till ett takbelopp om 100 inkomstbasbelopp (5 930 000 kr för 2016) per år. Tilläggsköpeskillingar som utfaller senare år ska dock inkluderas i takbeloppet.
  • Särskilt undantag ska införas avseende ägarskiften mellan närstående vilket innebär att generationsskiften inte ska missgynnas jämfört med externa försäljningar.

Utredningen föreslår att förändringarna ska träda ikraft den 1 januari 2018. Förslagen om höjt löneuttagskrav måste dock beaktas redan under 2017, eftersom löneuttagskravet ska uppfyllas året före beskattningsåret.

 

 

Källa: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/11/sou-201675/

Att driva ett företag och starta ett aktiebolag är ofta det självklara valet för den som vill förverkliga en affärside. Fördelarna är att så länge man följer lagar och regler så blir man själv inte personligt betalningsansvarig om företaget går i konkurs, utan man förlorar bara de pengar som man själv har satsat i företaget. Och insatsen för att starta ett aktiebolag är relativt låg. Det behövs bara 50 000kr i startkapital. Ofta behövs naturligtvis mycket mer eftersom det kan dröja innan inkomsterna kommer, medan man ofta har fasta utgifter som t.ex. kontorskostnader och liknande redan från start.

Det finns dock en hel del regler och lagar att hålla koll på och följa för att som aktiebolagsägare inte riskera att bryta mot lagen. Här är de nio viktigaste reglerna att tänka på:

1. Företagaransvar – Som huvudregel har du som företagsföreträdare ansvar för eventuella brott som begås i ditt företag, oavsett om det är du eller någon annan som begår dem.
2. Företrädaransvar – Betalar ni inte in skatter, kan företrädarna för bolaget bli personligt ansvariga.
3. Fullmakter – För att undvika ansvar för felaktigt handlande av fullmäktigen, skall man följa reglerna i avtalslagen och vissa andra principer för att undvika även det straffrättsliga ansvaret.
4. Bulvanförhållanden – Misstänker man att ett bulvanförhållande föreligger bör man kontrollera praxis och principer på området. Om det framgår av omständigheterna att det är så att någon annan än den legale företrädaren är företrädare för bolaget, så kommer ett bulvanförhållande anses föreligga.
5. Obestånds – och konkurssituationer – Vid obestånds- eller konkurssituationer kan det vara straffbart att betala vissa av bolagets skulder om betalningen äventyrar andra fordringsägares rätt.
6. Kapitalbrist – Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning vid kapitalbrist.
7. Insiderbrott – Söker ni nya aktieägare, se till att ha koll på lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.
8. Vinstutdelning – Det finns regler för hur vinstudelningen i ett aktiebolag får gå till
9. Låneförbud – Har bolaget beviljat ett felaktigt penninglån blir företrädarna ansvariga.

1. Företagaransvaret

Som huvudregel är företagaren skyldig att se till att det inte begås brott i hans näringsverksamhet. Hen har med andra ord en straffsanktionerad tillsynsplikt. Det finns visserligen en uppsjö av terminologi inom detta område för att avgöra om du har ansvar för dina anställda inom vissa specifika områden eller inte. Om du misstänker att någon i ditt företag i sitt handlande bryter mot någon lag eller förordning, framförallt den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen, skall du rådgöra med en jurist. I vissa situationer bär du ansvar, i andra situationer bär du inte ansvar.

2. Företrädaransvaret

Företrädaransvaret är ett undantag från ABL:s huvudregel om aktieägarnas ansvarsfrihet från aktiebolagets skulder. När det talas om företrädaransvar är det ansvaret över bolagets skatte- och avgiftsskyldighet, som avses. Om ett bolag inte betalar in inkomstskatt, mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter, skattetillägg och förseningsavgifter samt tillhörande ränta i tid kan företrädarna för bolaget bli personligt betalningsansvariga.

3. Fullmakter

Upprättar du en fullmakt gäller avtalslagens 2:a kapitel. Läs igenom hela det kapitlet innan du upprättar en fullmakt, så du hela tiden har koll. Det kan handla om att fullmäktigen går utanför fullmaktens behörighet. Om en styrelseledamot eller verkställande direktör inte bara ska flytta över det civilrättsliga ansvaret utan även det straffrättsliga ansvaret skall följande principer följas:

1. Det skall föreligga ett tydligt behov av delegation.
2. Den till vilket ansvaret delegeras måste ha en relativt självständig ställning inom företaget vad avser de aktuella arbetsuppgifterna.
3. Den till vilken delegation sker skall vara kompetent att leda den verksamhet som han ansvarar för.
4. Det skall av delegationen klart framgå vem eller vilka som i olika avseenden bär ansvaret för att lagstiftningen följs.

Om det brister i någon av dessa förutsättningar så blir följden att det s.k. direkta företagaransvaret ligger kvar hos den som utgivit fullmakten.

4. Bulvanförhållanden

En bulvan är den person som är legal företrädare, dvs. exempelvis styrelseledamot eller verkställande direktör för ett bolag men inte har aktiv del av bolagets drift. Den som faktiskt företräder bolaget vill av någon anledning inte synas i bolaget eller kanske har näringsförbud. Den faktiske företrädaren utövar som regel sin makt genom exempelvis fullmakter.

Det finns en del rättspraxis och principer inom området, vem som bär ansvar – den legale företrädaren eller den faktiske företrädaren – och i vilken utsträckning detta ansvar sträcker sig. Här finns vägledning för vilket ansvar över förvaltningen av bolaget som den legale företrädaren måste ha för att denne inte skall anses som bulvan. Om det framgår av omständigheterna att det faktiskt är så att någon annan än den legale företrädaren faktiskt är företrädare för bolaget, så kommer ett bulvanförhållande anses föreligga.

5. Skuldbetalningar vid obestånds- och konkurssituationer

I vissa situationer är det straffbart att betala bolagets skulder, och det är om betalningen äventyrar andra fordringsägares rätt. Sådan otillåten skuldbetalning utgör ett av de s.k. borgenärsbrotten som regleras i kapitel 11 i brottsbalken. Allmänt kan sägas att som borgenärsbrott bestraffas vissa ekonomiska transaktioner som normalt är tillåtna men som är förbjudna i obestånds- eller konkurssituationer.

Obestånd eller påtaglig fara för obestånd hänför sig till förhållanden som ligger i tiden före konkursutbrottet och har likaledes avgörande betydelse för bedömningen om brott föreligger och i så fall vilken brottstyp som aktualiseras. Misstänker ni att en sådan situation föreligger, skall ni därför alltid rådgöra med er revisor/jurist innan ni betalar skulder i bolaget.

6. Styrelsens skyldighet att vidta åtgärder vid kapitalbrist

Då styrelsen märker att bolagets ekonomi börjar bli svag måste vissa åtgärder vidtas. Följer inte styrelsen de angivna reglerna blir ledamöterna personligt ansvariga. Reglerna om upprättande av s.k. kontrollbalansräkning finns i Aktiebolagslagen kapitel 25.

7. Insiderbrott

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet använder eller röjer insiderinformation kan under vissa förutsättningar drabbas av ansvar för insiderbrott. Med insiderinformation menas information som:

– inte är offentliggjord
– inte är en allmänt känd omständighet
– är ägnad att väsentligt påverka kursen på finansiella instrument.

Information som är allmänt känd eller som avser en omständighet som har upphört att ha betydelse för kursen på finansiella instrument är inte insiderinformation. En förutsättning för att någon skall kunna göras ansvarig för ett insiderbrott enligt lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument är att personen missbrukar insiderinformation i lagens mening.

Har ni nyemissioner och söker nya aktieägare till bolaget, se till att ha koll på denna lag.

8. Vinstutdelning

Skall vinstutdelning ske så finns det regler för hur den får gå till. Dessa regler återfinns i ABL kapitel 18. Det kan även finnas restriktioner i bolagsordningen eller aktieägaravtalet som bolagsledningen måste följa.

9. Låneförbud

Det är inte bara genom en konkret utbetalning som aktiebolagets borgenärer kan behöva skyddas. Den ekonomiska situationen i bolaget blir även försvagad om bolaget lånar ut pengar. Vid ett penninglån är det naturligtvis meningen att mottagaren i framtiden skall betala tillbaka lånet, men aktiebolagets ställning blir försvagad tills återbetalning har skett. På grund av detta finns det i 21 kap ABL borgenärsskyddsregler som anger att penninglån inte får lämnas i alla situationer. Har bolaget beviljat ett felaktigt penninglån blir företrädarna ansvariga.

Att skydda en innovation är viktigt för att bygga upp ett bestående värde ett företag.

Det är därför viktigt att skydda en innovation så att andra inte ska kunna ta din idé och t.ex. sälja den på en annan marknad.

Patent är en nationell rättighet. Börja därför med att tänka igenom vilka marknader du vill finnas på och var dina konkurrenter verkar. Man ansöker om patentskydd i respektive land. I Europa har man ett regionalt samarbete. En ansökan kan lämnas till Europapatentverket men den måste valideras i de länder du ansöker om patent. Under 2016 förväntas ett övergripande patentskydd med enhetlig verkan för ett antal länder i Europa införas.

Ett svenskt patent är varken särskilt dyrt eller komplicerat att få, men kostnaderna blir naturligtvis mycket högre om du väljer att ta hjälp med patentansökan och kostnaden kan snabbt rusa iväg om du hamnar i en situation där du måste försvara ditt patent.

Därför är det viktigt att undersöka om det kanske finns andra skydd som är billigare men som ändå fungerar lika bra eller kanske t.o.m. bättre för dina syften, t.ex. designskydd eller varumärkesskydd. Ett alternativ är att söka patentskydd och komplettera patentskyddet med andra skydd. Eftersom ett patent innebär att din idé automatiskt offentliggörs efter viss tid (18 månader) kanske det även finns andra skyddsstrategier som bättre passar din idé.

Immaterialrätt innebär kortfattat skydd för innovationer, varumärken och design genom exempelvis patent, varumärkesskydd, designskydd eller juridiska avtal.
Patent- och registreringsverket (PRV) är myndigheten som ansvarar för skyddet i Sverige.

En patentansökan ska skickas in innan en innovation blir offentlig. Tyvärr händer det att företag går ut med en ny innovation och sedan kommer på att den ska skyddas. Då kan det vara för sent.
Om ni är flera som driver ett företag tillsammans är det viktigt med ett ägaravtal för att reglera vad som händer om någon vill lämna företaget.
En annan viktig aspekt är också att se till att patentet inte ska göra intrång på andras patent.

60 till 80 procent av värdet i börsnoterade företag består av någon form av intellektuellt värde. Det kan till exempel vara personalens kunskap, patent på uppfinningar, eller varumärke.

I tekniktunga företag ligger ofta merparten av värdet i patentportföljen, medan varumärken kan stå för större del av värdet i andra typer av företag.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...