Archive for november, 2012

Att sätta upp tydliga mål är viktigt för att nå framgång och uppnå våra drömmar.

Men om vi enbart fokuserar på ett smalt mål finns risken att jakten efter målet gör att resten av livet inte är i balans och vi inte mår bra.

Kanske har vi ett mål som handlar om hur mycket pengar vi vill ha, vilket jobb vi ska få eller att vi ska bli bäst på en idrottsgren. Men om vi inte frågar oss själva varför vi vill uppnå detta målet så är risken att det bara känns tomt när vi har nått målet och det vi gör då är att sätta upp ett högre mål inom samma område.  Samtidigt är risken att vi misslyckas med eller inte lägger tillräckligt med energi på andra områden t.ex. relationer eller vårt eget välbefinnande. Genom att för varje mål vi sätter upp också fråga oss själva, Varför? så kommer vi lättare åt vad vi verkligen vill och kan se till att vi även uppnår det i vår målsättning.

Den som sätter upp målet att bli bäst i Sverige på Tennis kanske som svar på frågan ”Varför?”  Svarar jag vill tjäna mycket pengar och bli beundrad.  Varför?  Kanske för att personen vill kunna köpa dyra prylar och känna känslan ”att man är någon”. Varför?  Kanske för att personen vill bli sedd och älskad?

När vi hittat kärnan bakom våra mål och drömmar blir det också lättare att komma på hur vi ska nå dem. När vi vet varför kommer vi på hur.  Dels kan vi samtidigt  fundera över om det finns något annat primärt mål som uppfyller det grundläggande målet, men också att ha grundmålet med sig när man sätter upp sina mål och delmål.

Ofta behöver det inte heller handla om att man ska säga upp sig från jobbet, avsluta sin nuvarande relation och börja på nytt för att nå sina mål. Det kan vara så enkelt som att fråga sig:

Vad av det jag gör idag vill jag göra mer av?

Vad av det jag gör vill jag göra mindre av?

Och därefter göra lite mer av det jag vill och lite mindre av det jag inte vill.  Den som jobbar som revisor och älskar att fotografera och som har satt upp målet att jobba som fotograf för att kunna beröra andra med sina bilder,  kanske inte behöver springa till chefen och säga upp sig direkt.  Han kanske  upplever att han tittar flera timmar om dagen på TV och det varken gör honom pigg, lycklig eller leder honom närmare sitt mål. Han kanske istället ägnar den tiden åt att fotografera och lära sig mer om fotografering. Det gör att han blir en bättre fotograf och efter en tid  får han så många uppdrag att det är mer realistiskt att börja jobba som fotograf på heltid.

Så glöm inte att fråga dig; Varför vill jag uppnå det mål jag satt upp? Kan jag uppnå det samtidigt som jag uppnår de andra målen jag har med mitt liv? och Vad är det jag gör idag som jag vill göra mer av?

 

 

Alltid när vi upplever eller prövar på något nytt så gör vi normalt stora framsteg initialt. Om vi prövar en ny sport blir vi snabbt bättre, ett nytt förhållande utvecklas snabbt i början och när vi utövar en ny sysselsättning eller ett nytt kunskapsområde lär vi oss mycket nytt i början.
Sedan kommer vi alltid till någon slags platå. Vi stöter på motstånd. Vi utvecklas inte lika fort och lär oss inte lika mycket. Det kan kännas jobbigt och motigt. Naturligt har vi olika sätt att reagera på detta. Den som är kicksökare kanske då ger upp och prövar på något annat för att få den kick det ger att känna att man utvecklas snabbt. Vi testar någon annan sport. Hoppar till ett nytt förhållande, eller väljer ett nytt område att jobba med.  En del är mer uthålliga. De blir  frustrerade, stångar sin panna blodig och i många fall kommer de vidare. De kommer förbi platån och kommer till en ny nivå och kan utvecklas mer. Vi kan kalla dem forcerare.

Oavsett vilken grundtyp vi är så kan vi, enbart genom att bli medvetna om detta mönster, istället för att ge upp eller bli frustrerade när det kommer en platå, en motgång eller något känns jobbigt, så kan vi tänka; Nu har jag kommit till en platå. Det är motigt och jobbigt just nu, men om jag vet om det, fortsätter att jobba och riktar in mig på målet så kommer jag förbi denna platå och vi kommer att fortsätta utvecklas och komma till nästa nivå. Vi blir mästare.

När vi gör som vi brukar behöver vi inte anstränga oss.  När vi ska göra något nytt måste neocortex, den yttersta delen av hjärnbarken jobba.

När vi bryter ett mönster, det kan även kallas förändring skickas en signal om fara till reptilhjärnan.  Prova t.ex. en så enkel sak som att knäppa händerna, eller lägga armarna i kors på det sätt vi inte brukar. Hjärnan signalerar att något är fel och vill spontant växla tillbaka till det invanda.

Utvidga din komfortzon

Vi har en komfortzon där vi känner oss bekväma. När vi gör saker på ett bestämt sätt skapar det rutiner som med tiden blir vanor. Det skapar en trygghet så länge vi håller oss till det invanda, vår komfortzon.

Utanför vår komfortzon kan vi känna osäkerhet otrygghet och rädsla. Men genom att ta steget och pröva något nytt växer vår komfortzon.

För att våga bryta våra mönster och ta oss utanför komfortzonen behöver vi tydliga mål som skapar motivation till förändring.

Börja med en liten förändring och håll fast vid den. Efter en tid så är det ingen förändring utan en vana. Det är du.

Skapa säkerhet med kroppspråket

Vi kan också skapa säkerhet med kroppspråket:
Sträck på dig och skjut fram bröstet och bak med axlarna.
Håll in magen. Andas djupt, lyft hakan och le.´
Tänk; jag kan och klarar av detta.
Vetenskapliga studier har visat att kroppspråket påverkar våra tankar. Testa själv. Med Denna kroppshållning skickar kroppen en mängd signaler till hjärnan att den är ostoppbar.
Om du i detta läge byter ut din tanke till; Jag hoppas att jag  klarar detta kommer du märka att din kroppshållning automatisk ändras lite. Mungiporna kanske sänks lite och huvud faller något. Om du sedan tänker; Jag misslyckas, denna gången också kommer kroppspråket att följa därefter.  Så tänk igen; Jag hoppas att jag klarar detta.  Helt plötsligt känns antagligen detta ganska bra.  Men det är inte det bästa du kan. Tänk: Jag kan och klarar detta. Skjut bak axlarna. Andas djupt. Lyft hakan, le och blicka mot skyn och du är ostoppbar.

Att ha en klar och tydlig stabil bergfast bild av sitt mål är det bästa sättet att uppnå det. Det uppnår vi genom att tydliggöra varför målet är viktigt. Beskriva fördelarna med målet och klargöra nyttoeffekterna. Därefter skriva ner målet, dela det med någon och visualisera målet i detalj. Beskriv den känslan du har vid måluppfyllelse och hur du ska fira att du har uppnått målet.  Målet ska vara smart eller MURAT.

Mätbart
Utmanande
Realistiskt
Accepterat
Tidsatt

 

Mod är förmåga att möta faror och hinder utan att ge vika för rädslan.

Vad är det som får en del att våga kasta sig ut i det okända. Och varför vågar vi ta steget och våga i vissa fall men inte i andra?

Vad är det som avgör om vi ska lyckas överkomma våra rädslor eller inte?  Rädslan är ju något vi inte vill ska hända, medan våra drömmar och mål är det vi vill ska hända. Det vi vill våga är vårt mål.  När målet är starkare än rädslan vågar vi.

Tänk dig t.ex. att du skulle få 1000kr om du går över en 20m lång och 1dm bred planka som ligger på marken. Antagligen skulle du göra det. Men hur skulle det vara om plankan istället var på 100 meters höjd? Hur starkt skulle målet behöva vara för att du skulle våga? 100 000kr? 1 miljon kr. Eller att du skulle kunna rädda någon du hade kär från att dö genom att gå över plankan?

När vi har tydliga mål skapas motivation. Motivation leder till handling.

Positiv eller negativ spiral

Grunden är våra tankar. Tankarna påverkar känslorna. Och känslan påverkar våra handlingar. Och handlingarna i sin tur påverkar känslan. Och känslan påverkar tankarna. Om vi har gjort något vi är riktigt nöjda över känner vi oss väl till mods. Och det kan skapa tankar som väcker nya känslor som leder till fler positiva handlingar.  På samma sätt kan en negativ spiral inledas. Om vi tänkar att vi inte klarar det skapar det en känsla som gör att vi kanske inte ens vågar försöka. Och det gör att vi känner oss misslyckade och fler negativa tankar skapas.

Hur få tillbaka modet och motivationen
Alla drabbas någon gång av svackor. Då gäller det att ha metoder för att bryta den negativa spiralen.  Skifta fokus och styra tanken i nya banor. Hitta nya motiv eller påminna sig om sina motiv.  Och som sagt så påverkar handlingarna våra känslor som påverkar våra tankar. Bryt mönstret genom att göra något annat. Bara du vet vad som kan få dig på bättre tankar. Kanske någon speciell musik. Motionera. Eller vara i naturen. Det är också bra att hitta support i sin omgivning. Genom att dela dina mål med någon kan ni stötta varandra i motgångar. Men det är också bra att kunna acceptera att det är som det är just nu. Ur det brukar det växa fram en önskan om förändring.

 

 

 

 

 

Jantelagen är en uppdiktad lag och formulerar i ord den oskrivna lag, som säger att man inte får sticka upp och tro att man är bättre än andra på något sätt.  Genom att bli medvetna om detta fenomen kan vi bryta mönstret och lyfta både oss själv och andra.

Om vi inte gör det vi vill utan faller offer för jantementaliteten uppstår en avundsjuka och missunsamhet där vi även försöker förminska andra. En upplevelse av att andras framgång blir vår motgång.

När vi faller offer för jante reagerar vi med:

inte kan väl jag…
… ta emot uppskattning  beröm och komplimanger.
… bli bjuden
… ta en konflikt

Kan inte jag ska inte du…
… ha det eftertraktansvärda
… göra det du vill
… vara lycklig.
Leder till att vi missunnar andra vad de  är, äger eller upplever om inte vi själva kan få det.
Avund + missunsamhet = avundsjuka

Så gör man inte.
En föreställning om att vi inte ska sticka ut eller ställa till med en scen.

Bryta jantementaliteten

Istället för jante borde vi säga till varandra att vi duger och litar på att vi och alla andra är värdefulla.

…Visst kan jag ta emot komplimanger eller be om hjälp.
Träna på att kunna ta emot komplimanger och att inte alltid behöva klara sig själv.

…Kan du, kan jag. 
Låta oss sporras av andras framgångar. Det är mänskligt att känna avundsjuka men när vi berättar att vi känner oss lite avundsjuka, istället för att baktala, skingras avundsjukan. Om vi dessutom tar upp saken med den vi är avundsjuk på spricker missunsamhetens ballong helt. Vi kan vända det till att istället berömma och ge komplimanger och be om hjälp att kunna uppnå det vi vill.

…Till din förtjänst.
Vi kan bli duktiga på att visa uppskattning. Istället för att bara ge komplimanger; T.ex. Vad trevlig och förståndig du är.  En komplimang som mottagaren kanske har svårt att ta till sig och kan bortförklara, kan vi utgå från vår egen känsla t.ex. Jag är så glad att ha dig som vän.

 

Anti-jantelagen
    §1 Du vet väl att du är enastående!
§2 Du är värd långt mer än du tror!
§3 Du kan lära dig allt!
§4 Du är bättre än många andra!
§5 Du vet mycket mer än många andra!
§6 Du har mycket att vara stolt över!
§7 Du duger till allt!
§8 Du skall le och skratta!
§9 Du har någon som bryr sig om dig!
§10 Du har mycket att lära andra!

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...