Det är inte alltid som ett företag utvecklas som planerat. En dålig affärside, felaktig timing, för lite kapital eller får få kunder kan göra ett ett företag inte kan betala sina utgifter. När ett företag inte kan betala sina skulder är det på obestånd. Företaget, gäldenären kan då antingen själv ansöka om konkurs, eller så kan de som företaget har skulder till, borgenärerna begära att företaget sätts i konkurs. Det kan handla om underleverantörer, banker, skatteverket eller facket om det finns en lönefordran.
Konkursbegäran lämnas till tingsrätten som avgör om företaget ska sättas i konkurs och utser i så fall en konkursförvaltare.
När tingsrätten har beslutat om konkurs får inte företagaren förfoga över sin egendom och inte sluta avtal. Istället är det konkursförvaltaren som ”tar över” verksamheten. Ett konkursbo går att jämföra med en juridisk person. En juridisk person är till exempel ett bolag eller en förening.
Konkursförvaltaren går genom skulder och tillgångar för att säkerställa att borgenärerna i den utsträckning det går får in sina pengar. Sedan avvecklas konkursboet. Konkursförvaltaren kan då sälja hela rörelsen eller maskiner och inventarier styckvis. När konkursförvaltaren överväger försäljning kan han eller hon ta hänsyn till om det långsiktigt gynnar sysselsättningen. Detta kräver dock att fordringsägarna inte förlorar på det.
I och med att företaget går i konkurs har konkursförvaltaren laglig rätt att säga upp alla anställda på grund av arbetsbrist. Uppsägningstiden varierar beroende på hur länge medarbetaren varit anställd.
När företag går i konkurs är de ofta skyldiga de anställda löner och ersättningar. Då får den anställde med stöd av lönegarantilagen ut pengarna via något som kallas lönegaranti. Det innebär att den anställde får lön under uppsägningstiden. Ett maxbelopp är satt till fyra basbelopp totalt.
Tanken med en konkurs är att alla borgenärer solidariskt ska bära en förlust. Men en del fordringsägare är prioriterade. Detta regleras i förmånsrättslagen. Banker har till exempel ofta förmånsrätt på grund av sitt företagshypotek i rörelsens inventarier. Ett företagshypotek innebär att ett företag ställer sin egendom som säkerhet i samband med att man tar ett lån.
Juridiska personers konkurs medför normalt inte att företrädare blir personligt betalningsskyldiga. Men det finns undantag: Om företaget inte ansökt om företagsrekonstruktion eller lämnat in en konkursansökan senast den dag då skatter och avgifter förfaller till betalning kan företrädaren bli personligt betalningsansvarig. Företrädare som kan bli personligt ansvariga är till exempel verkställande direktör och styrelseledamöter.
Den som företrätt ett företag som försatts i konkurs kan få näringsförbud om brott begåtts eller man har betett sig grovt otillbörligt mot sina fordringsägare.
Leave a Reply