bissniss.se Svensk internet business

Att skydda en innovation är viktigt för att bygga upp ett bestående värde ett företag.

Det är därför viktigt att skydda en innovation så att andra inte ska kunna ta din idé och t.ex. sälja den på en annan marknad.

Patent är en nationell rättighet. Börja därför med att tänka igenom vilka marknader du vill finnas på och var dina konkurrenter verkar. Man ansöker om patentskydd i respektive land. I Europa har man ett regionalt samarbete. En ansökan kan lämnas till Europapatentverket men den måste valideras i de länder du ansöker om patent. Under 2016 förväntas ett övergripande patentskydd med enhetlig verkan för ett antal länder i Europa införas.

Ett svenskt patent är varken särskilt dyrt eller komplicerat att få, men kostnaderna blir naturligtvis mycket högre om du väljer att ta hjälp med patentansökan och kostnaden kan snabbt rusa iväg om du hamnar i en situation där du måste försvara ditt patent.

Därför är det viktigt att undersöka om det kanske finns andra skydd som är billigare men som ändå fungerar lika bra eller kanske t.o.m. bättre för dina syften, t.ex. designskydd eller varumärkesskydd. Ett alternativ är att söka patentskydd och komplettera patentskyddet med andra skydd. Eftersom ett patent innebär att din idé automatiskt offentliggörs efter viss tid (18 månader) kanske det även finns andra skyddsstrategier som bättre passar din idé.

Immaterialrätt innebär kortfattat skydd för innovationer, varumärken och design genom exempelvis patent, varumärkesskydd, designskydd eller juridiska avtal.
Patent- och registreringsverket (PRV) är myndigheten som ansvarar för skyddet i Sverige.

En patentansökan ska skickas in innan en innovation blir offentlig. Tyvärr händer det att företag går ut med en ny innovation och sedan kommer på att den ska skyddas. Då kan det vara för sent.
Om ni är flera som driver ett företag tillsammans är det viktigt med ett ägaravtal för att reglera vad som händer om någon vill lämna företaget.
En annan viktig aspekt är också att se till att patentet inte ska göra intrång på andras patent.

60 till 80 procent av värdet i börsnoterade företag består av någon form av intellektuellt värde. Det kan till exempel vara personalens kunskap, patent på uppfinningar, eller varumärke.

I tekniktunga företag ligger ofta merparten av värdet i patentportföljen, medan varumärken kan stå för större del av värdet i andra typer av företag.

Två unga entreprenörer, Johan Hedén Hultgren och Jakob Elander har grundat företaget och webbplatsen Swiftcourt. Swiftcourt fungerar som en digital domstol som löser mindre tvister utan att blanda in domstolen.

I korthet handlar den om ett alternativt skiljeförfarande. En tvistlösning i konventionella domstolar blir ofta mycket kostsam och tidsödande. Swiftcourt har bantat ned processen till sex veckor. De trätande parterna har en skriftväxling i två omgångar under en fyraveckorsperiod. Sedan skriver en av Swiftcourts anlitade jurister en dom som inte kan överklagas.

När juristen Jakob Elander satt ting i Göteborg såg han på nära håll hur många rättstvister om småbelopp kostade oproportionerligt mycket pengar, både för samhället och för de inblandade.

Under våren 2013, fördes han samman med Johan Hedén Hultgren av en gemensam vän – Fredrik Andersson som idag är en av ägarna till Swiftcourt och en vecka senare var de igång med det nya företaget.

Marknadspotentialen bedöms som stor. Grundarna menar att 40-60 procent av alla personer i västvärlden saknar access to justice, d.v.s. tillgång till det konventionella rättsväsendet.

Swiftcourt är ett alternativ till de allmänna domstolarna så att privatpersoner och mindre företag kan lösa tvister om mindre belopp till en låg kostnad.

För att säkerställa att affärsmodellen håller, att Swiftcourts skiljeförfarande följer lagar och regler och att marknadsföringen är tillräckligt tydlig, har de bollat idéer med nära och kära samt pratat med både potentiella kunder, jurister, domare och andra experter på området.

Sommaren 2014 smyglanserades den digitala domstolen i Sverige och i slutet av samma år lanserades den internationella plattformen. 2015 räknar man med att kunna köra igång i USA.

Johan Hedén Hultgren berättar att mycket tid har gått åt att bygga varumärket för att få acceptans för den digitala domstolen. Vid lanseringen i USA kommer Swiftcourt att ha sin digitala domstol integrerad i en tjänst som tillhandahålls av en samarbetspartner.

Under 2011 drog den engelska entreprenören Darren Westlake igång Crowdcube tillsammans med Luke Lang. Crowdcube är en plattform där entreprenörer kan få in kapital genom att sälja delägarskap i sitt bolag. Sedan dess har tusentals personer investerat över 550 miljoner kronor via Crowdcubes sajt och över 175 onoterade företag har fått in kapital den vägen. Crowdcube är fortfarande världsledande inom aktiebaserad folkfinansiering.

Idéen till crowdcube fick Darren Westlake han när han såg tv-programmet Dragons Den, den brittiska förlagan till svenska Draknästet. Han fastnade för en affärsidé som ratades av drakarna. Naturligtvis kunde han inte gå in med hela det kapitalet som efterfrågades, men han tänkte att om han var redo att gå in med en liten summa så fanns det säkert många andra som tänkte likadant.

I maj 2013 lanserade Crowdcube en plattform riktad mot Sverige, där svenska nystartade företag kan söka kapital genom många mindre aktieförsäljningar. Även svenska Funded by me har en liknande tjänst.

Carl-Magnus Norden, är huvudägare av Crowdcubes verksamhet i Norden och Crowdcube har över 100 000 medlemmar från olika delar av världen som kan tänka sig att investera i företag, om de hittar något som de tror på. Många är dessutom entreprenörer som kan bidra med erfarenheter och branschkunskap, säger han.

Rent praktiskt funkar det så här. Entreprenören som behöver få in pengar registerar sig på plattformen, och sätter upp ett mål om hur mycket pengar företaget vill ta in och hur stor aktieandel som erbjuds. Dessutom laddar entreprenören upp en affärsplan, en budget och en videopresentation som visas för potentiella investerare. Sedan är det är öppet för alla att bli aktieägare.

Om entreprenören når upp till sitt mål sker emissionen, inte annars. Crowdcube har ett snitt på ungefär 100 investerare per företag där några hundralappar.

Tyvärr finns det saker som bromsar utvecklingen, inte minst i Sverige.

Dels får privata företag som har under 500 000 kronor i aktiekapital och inte är publika inte annonsera om att de söker kapital. Undantaget till den regeln är att entreprenören får sprida full finansiell information till mottagare som har talat om att de är intresserade av den typen av propåer. Det går alltså bra att annonsera till de över 100 000 personer som har registrerat sig på crowdcubes site att man söker kapital.

Reglerna håller på att förändras i USA, vilket kommer göra att onoterade bolag kan annonsera till allmänheten att de behöver pengar på ett helt annat sätt. Kanske ändras reglerna i Sverige också framöver. Syftet med regeln är att skydda investerarna men det innebär att entreprenörer har svårt att skaffa kapital i uppstartfasen.

Den andra begränsningen som finns i Sverige är att privata bolag inte får fördela fler än 200 nya aktieposter inom en 12-månadersperiod.
Även här är tanken att skydda investerarna. Bland de företag som söker kapital via Crowdcube är den största kategorin företag inom mat och dryck men även internetrelaterade tjänster.
2014 tog crowdcube in 1,2 miljoner pund från sina egna medlemmar. Det blev fulltecknat på 16 minuter.

Småföretag har ofta svårt att få lån av banken. Förmedlingstjänsten Toborrow vill underlätta för företag i behov av kapital genom att erbjuda en plattform genom vilken företag kan ge lån till varandra.

Sofie Lundström, en av grundarna till toborrow har jobbat på bank både i Sverige och USA. Hon lade märke till svårigheterna som många mindre företag hade att få lån av banken och hur de fastnade i komplicerade och långdragna utredningar vid låneansökningar.

Hon träffade några andra entreprenörer och de började skissa på en idé kring konceptet peer to peer lending, lån mellan företag. Låneplattformen Toborrow började ta form. Grundarna hade olika bakgrund och erfarenhet från en rad olika branscher, allt från finans och fastighet till teknologi, och egna erfarenheter av de hinder som finns när småföretag vill ta lån.

Konceptet utvecklades, en digital plattform togs fram och Sofie Lundström sa upp sig från jobbet på Handelsbanken. Metoden går ut på att låntagare och långivare kommer i direkt kontakt med varandra utan mellanhänder i form av banker. När ett företag har registrerat sig på plattformen får långivarna buda om den lägsta räntan på deras ansökan. Plattformen, i det här fallet Toborrow, tar i sin tur ut en förmedlingsavgift. Till skillnad från crowdfunding riktar sig peer to peer till befintliga företag och inte till affärsidéer. Alla svenska aktiebolag som omsätter mer än en miljon och har godkänt kreditbetyg kan ansöka om ett lån.
Hur mycket pengar det rör sig om varierar. En långivare kan låna ut från 500 kronor och uppåt. Tanken är att uppmuntra både stora som små investerare.

Storföretaget Bonnier insåg tidigt potentialen i Toborrow och gick in med riskkapital för att dra igång satsningen på allvar.

Företaget blickar även utomlands och kanske kan det bli verklighet om några år. Men först vill man ha en stabil bas i Sverige.

Det som utmärker framgångsrika snabbväxande företag är dels att de har en tydlig affärside, använder sitt rörelsekapital effektivt samt har låg skuldsättningsgrad.

Genom att bl.a. studera de s.k. gasellföretagen som utses av Dagens Industri utifrån sju kriterier kring bl.a. omsättningsökning under de tre senaste åren har man kunnat identifiera tre egenskaper som utmärker snabbväxande företag.

De  kriterier som definierar gasellföretagen är;

Minst 10 anställda och en omsättning som överstiger 10 miljoner.

Ökad omsättning varje år under de tre senaste åren och minst fördubblad omsättning under samma period, samt att man i allt väsentligt vuxit organiskt, ej genom förvärv eller fusioner.

Sunda finanser och ett samlat rörelsekapital för de fyra senaste räkenskapsåren som är positivt.

Genom att analysera dessa företag har man sett att den kanske mest avgörande faktorn är gasellföretagen binder upp mycket mindre andel rörelsekapital i varulager, kundfordringar och skulder till leverantörer än andra företag. Med en låg andel rörelsekapital är det lättare för ett företag att växa utan att stöta på problem i form av likviditetsbrist.

Den andra framgångsfaktorn är skuldsättningsgraden. Hur  mycket externt kapital företagen har för att finansiera sin verksamhet. De snabbväxande företagen har en låg skuldsättningsgrad och försörjer sig med eget kapital. Egen finansiell styrka är en viktig faktor för att vara långsiktig och ha kontroll över utvecklingen av affärsidén.

Även om gasellföretag i större utsträckning finansierar satsningar i det egna företaget med eget kapital, så den lilla andel som man lånar externt är andelen banklån högre än för andra företag. Bankerna har en ganska hård kontroll av affärsidén för att vilja låna ut pengar, så det talar för en bra affärside och att det är ett betrott företag, förankrat i det lokala näringslivet.

Den tredje framgångsfaktorn handlar om att ha en begriplig affärsidé.

Det räcker inte med en bra idé och hårt arbete för att lyckas att skapa ett framgångsrikt företag. Det krävs dessutom tajming och kunskap.

Det krävs alltså att teknik, distributionskanal, marknadsbehov och affärsmodell finns på plats eller kan skapas för att ge en bra avkastning.

Det finns många exempel på där tajmingen varit fel i förhållande till någon av byggstenarna.

T.ex. när Ernst Malmgren och Cajsa Leander grundade boo.com fanns internet där som distributionskanal. Men de hade en alltför avancerad lösning för den teknik som fanns tillgänglig då och marknaden var heller inte mogen för denna typ av handel på internet vilket orsakade konkurs, medans många andra lyckades bättre några år senare.

Eller när Ulla Murman  på 1950-talet startade Stockholms Stenografservice, en form av bemanningsföretag. Uppskattat av kunderna, men lagen tillät inte denna typ av företag så hon fick  myndigheterna emot sig. Några årtionden senare, när reglerna ändrats finns en rad framgångsrika företag inom den branschen.
Vid varje förändring av samhälle, teknik, lagar, demografi eller kunskap skapas nya nischer där alla bitarna faller på plats och lägger grunden för en lyckad affärside, som inte skulle fungera vid en annan tidpunkt eller med andra förutsättningar.  Genom att identifiera hur företaget och affärsidéen ska vara utformad i förhållande till samhälle och tillgänglig teknik just nu kan man få en konkurrensfördel mot existerande företag eller andra aktörer med en liknande verksamhet.

Alla dessa förändringar ger utrymme för nya affärsidéer om inte de existerande aktörerna är tillräckligt snabba och modifierar sin affärsmodell.

En genväg till att se vad som kan fungera är att se vad som fungerar i andra länder med liknande utveckling och demografi.
Finns behovet i ett annat, liknande land och det kan tillfredsställas på ett lönsamt sätt, så gäller säkert samma sak  i Sverige.

Att det rent ekonomiskt är osäkrare att vara egen företagare än anställd är ganska självklart. Man måste själv se till att hela tiden få kunder och se till att dessa betalar för sig. Det är mycket krångligare att söka  a-kassa om man blir utan jobb och risken är stor att man inte får någon a-kassa alls eftersom många driver sitt företag utan att ta ut lön om det börjar gå dåligt och först som sista utväg lägger ner företaget. Och eftersom a-kassan då beräknas på den inkomst man inte haft får man då också lägsta nivån av a-kassa. Medans den som är anställd och som blir av med jobbet får a-kassa baserat på sin lön. Och om företaget går i konkurs och inte kan betala ut lön får man lön från statliga lönegarantin.

Men det är inte bara kring det ekonomiska som osäkerheten är större som egen företagare. Som anställd har man ofta kollektivavtal  som har förhandlat fram en rad rättigheter kring försäkringar, semesterlön, ledighet på klämdagar, extra semester för de som är t.ex. över 40 år (antagligen för att de flesta som engagerat sig fackligt är just över 40 år, då är det lättare att förhandla till sig större fördelar för sin egen grupp än en liten fördel för alla anställda som man förhandlar för).

Den som är egen företagare har naturligtvis inget kollektivavtal utan får göra allt kringarbete själv, och om något går fel saknas kanske både försäkringar och rättsäkerhet.

Det fick Marcus Birro uppleva när han som ha själv uttrycker det ”fick sparken” från expressen efter att ha låtit sig intervjuas av en islamkritisk podd efter att ha blivit mordhotad, efter en tweet om islam.

Ja, man kan kritisera Marcus Birro för sitt ordval eftersom han inte var anställd och därmed heller inte kan bli avskedad, men antagligen väljer han det ordvalet när hans frilanskontrakt med Expressen sades upp på stående fot och då Expressen varit en av hans större uppdragsgivare. Han har utfört arbete åt Expressen sedan 2008.

Detta efter att Marcus Birro lät sig intervjuas av en podd som publiceras på den högerextrema sajten Exponerat.

Funderar du på att byta bokföringsprogram kan det vara lämpligt att göra det i samband med ett årsskifte.
Visserligen går det att byta närsomhelst. De flesta bokföringsprogram har standardfiler så att du kan importera bokföringen från ett system till ett annat.
Vi har tidigare tipsat om olika webbaserade bokföringsprogram.
Fördelarna med att ha bokföringen online är många.
Du pch din eventuella bokföringsbyrå eller revisor kommer åt den överallt och även om din dator riskerar att krascha eller tappas bort så finns bokföringen kvar.
Nackdelarna är att om du vid något tillfälle inte har en internetuppkoppling så kommer du inte åt bokföringen just då, samt att det finns en liten risk att företaget som tillhandahåller tjänsten går i konkurs eller får problem med sina servrar.

Därför är det klokt att välja en aktör som du litar på och som har säker backup av sina servrar.

E-conomic erbjuder bokföring online och har över 12 års erfarenhet och 100 000 kunder.
Du har gratis support via e-post, chatt eller telefon.

Just nu kan du prova e-conomic bokföring online gratis 30 dagar.

Ofta kanske du som företagare fokuserar på att tillfredsställa ett behov hos kunden. Du tillverkar eller säljer något som kunden vill ha. Och det fungerar bra om kundens problem redan är lösta.
Men människor är mer benägna att hantera sina problem än att tillfressställa sina behov. Att lösa problemen kommer alltid före att tillfredsställa behoven.
Den som har ett trasigt växthus i sin trädgård kommer att vara mer benägen att få växthuset reparerat, än en person som inte har ett växthus kommer att vara att köpa ett växthus, även om denne väldigt gärna vill ha ett växthus i trädgården. Eftersom ett nytt växthus upplevs som något extra, utöver de grundläggande behoven, medans det trasiga växthuset upplevs som ett problem.

Så fokusera i första hand på att lösa kundens problem, snarare än att tillfredsställa behov.

När kundens problem är lösta kan denne gå vidare och tillfredsställa sina behov. Och de mest grundläggande behoven måste vara tillfredsställda först innan individen kan fokusera på de efterföljande behoven.

Nivå 1. De behov en människa först prioriterar är de grundläggand behoven mat, vatten sex och sömn. Samt att undvika smärta.

Nivå 2. När de fysiologiska behoven är tillfredställda börjar individen fokusera på saker som säkerhet och trygghet, en stabil vardag och fungerande rutiner.

Nivå 3. Om individen känner sig trygg kan hon söka efter gemenskap med andra människor, vänner, barn och kärlek. Alla vill känna att vi är en del av något större än oss själva.

Nivå 4. Ytterligare ett behov är behovet av uppskattning. Det kan handla om respekt, makt, kändisskap, men även självförtroende, kompetens och självrespekt.

Nivå 5. Behov av självförverkligande ligger på den femte och sista nivån i behovshierarkin. Detta är ett behov som ständigt förändras. Behovet av att vara den mest kompletta versionen av dig som du kan vara, att utnyttja alla dina resurser och potentialer.

Oavsett om man har en liten enmansfirma eller ett litet större företag så kan det både vara tidskrävande och ineffektivt att sköta all ekonomi inom företaget.
Som enmansföretagare kan det ibland vara mer effektivt att ägna sig åt kärnverksamheten, och i ett medelstort företag kan det fortfarande vara för resurskrävande att ha en dedikerad ekonom eller ekonomiavdelning.
Då kan det vara bra med en extern aktör som kan sköta bokföring och annan ekonomi.
Man ska dock inte glömma bort att även om man lämnar över redovisning till en extern firma är det fortfarande man själv som företagsägare som ansvarar för att allt redovisas korrekt. Det är därför värdefullt att ha viss kännedom om redovisning och ekonomi även om man inte lägger sin tid på att sköta den dagliga redovisningen.
Visst kan det vara en fördel att följa ekonomin på nära håll då det ger en bra inblick i företagets tillstånd, men som sagt, som företagare hinner man inte alltid med allt själv. Speciellt om man inte har intresse eller tycker det är roligt med ekonomi har man naturligtvis glädje av att lägga ut de delarna på en extern aktör.

En extern ekonomibyrå kan tillhandahålla den bemanning som krävs för stunden för ekonomiredovisningen, vilket är värdefullt då arbetsfördelningen ofta inte är jämnt utspridd över året.

Det kan vara bra att välja en aktör som kan sköta alla ekonomisk redovisning, från fakturering och löpande löneadministration, till deklarationer och statistik samt arkivering, uppföljning och inkassoverksamhet.

En sådan aktör ör www.officefactory.se som kan tillhandahålla allt som krävs för att sköta företagets ekonomi.