bissniss.se Svensk internet business

Stephen R. Covey (1932 – 2012) ägnade sitt liv åt att hjälpa människor till personlig utveckling och effektivitet.  Hans budskap finns sammanfattat i boken The seven habits of highly effective people. (De sju goda vanorna) som har sålt över 25 miljoner exemplar världen över.

Grundtanken är att  framgång, effektivitet, lycka och rikedom  inte något man kan uppnå och sedan behålla. De är tillstånd som kräver kontinuerlig översyn  och handling om man vill behålla dem. Stephen Covey studerade effektiva individer och hittade ett antal vanor som de hade gemensamt.  Främst handlar det om vilken inställning du behöver ha. Hur du har för vana att tänka.

De sju goda vanorna enligt Stephen  Covey

Vanor som  ger dig förmågan att leda dig själv.

Vana 1: Var proaktiv

Allt du gör leder till ett resultat. Att inte göra något ger också ett resultat. Ta för vana att se ditt ansvar i de resultat du får i ditt liv. Eller inte får. Se dig själv som orsaken till det som händer i ditt liv.

Vana 2: Börja med slutet i åtanke

Om du nu har ett ansvar för alla resultat du får, se då till att ta reda på vilka resultat du vill ha. Skapa en vision, och ta för vana att hålla den levande. Hur vill du att din hälsa ska se ut om 20 år? Vilka relationer vill du ha om 10 år? De val du gör dagligen när du går på lunch påverkar resultatet.

Vana 3: Gör det viktigaste först

När du vet vilka resultat som är viktiga för dig, se till att prioritera det som tar dig närmare din vision och dina mål.

Vanor som ger ökad effektivitet genom samspelet med andra människor.

Vana 4: Tänk win-win

Ta för vana att se dina motparter som samarbetspartners, och se varje utbyte som ett sätt att stärka varandra. Det finns ingen anledning för två kockar att konkurrera om en apelsin om den ene vill ha skalet och den den andre vill ha saften.

Vana 5: Försök förstå innan du vill bli förstådd

Alla vill bli hörda, sedda och förstådda. Men om du vill vara effektiv behöver du också förstå vad människorna runt om dig försöker säga och vill åstadkomma. När du lyssnar på andra kommer de att lyssna på dig.

Vana 6: Använd synergier

När du tänker win-win och förstår drivkrafterna hos dina medmänniskor uppstår möjligheten till synergier där alla vinner på ett samarbete, och ni åstadkommer resultat som är omöjliga att nå på egen hand. Var alert på möjligheterna att jobba tillsammans med andra för att nå dina mål.

Vanor som  belyser att det enda som är konstant är att allting förändras, och att vi behöver utvecklas kontinuerligt för att hålla jämna steg med omvärlden.

Vana 7: Håll verktygen vassa

Paradoxalt nog har en stor andel av världens mest effektiva personer för vana att stanna upp ordentligt. Genom att dagligen avsätta tillräckligt med tid för både träning, läsning och andlighet håller de sina sinnen skarpa, energin uppe och en bra balans.

Stephen Covey insåg att det är ett heltidsjobb att vara effektiv. Det finns inga snabbfixar eller genvägar. Men det behöver inte innebära att du är dömd till hårt, trist arbete på livstid om du bara ser till att skaffa dig vanorna som ger de resultat du vill ha.

I den klassiska boken från 1930-talet Tänk rätt – bli framgångsrik (Think and grow rich) tar författaren Napoleon Hill inte bara upp faktorer för framgång utan listar även de viktigaste orsakerna till misslyckande:

Brist på målsättning med sitt liv. Redan här falerar många. 98 av 100 saknar ett klart mål med sitt liv.
Brist på ambition att höja sig över mängden. Det finns inte mycket hopp för den som inte har lust att gå framåt i livet och den som inte är beredd att betala för framgången.

Otillräcklig utbildning. Erfarenheten visar att de mest välutbildade ofta har lärt sig det de kan på egen hand. Det krävs mer än en examen för att bli bildad. Utbildning består inte så mycket av kunskap som av effektivt och uthålligt tillämpande av kunskap.

Brist på uthållighet. Alltför många ger upp redan vid det första lilla motstånd de stöter på. Inget kan ersätta uthållighet.

Brist på beslutsamhet. Människor som lyckas, fattar snabba beslut. Och ändrar dem, om de måste, mycket långsamt. De som misslyckas, tar lång tid på sig för att fatta besluten och ändrar dem snabbt och ofta.

Val av fel äktenskapspartner. Detta är en mycket vanlig orsak till misslyckande enligt Napoleon Hill. Äktenskapet för människor mycket nära varandra. Om inte denna relation fungerar, är risken för misslyckande större.

Överdriven försiktighet. Den som aldrig tar chanser, får som regel nöja sig med de bitar som blir över när alla andra har tagit sitt. Överdriven försiktighet är lika dålig som att vara oförsiktig. Man skall värna sig mot båda. Hela livet är ju en chanstagning.

Att gissa istället för att veta. De flesta är för ointresserade eller för slöa för att ta reda på fakta som kan hjälpa dem att tänka.

Napoleon Hill (1883-1970) var en av de första som föreläste och jobbade med personlig utveckling och framgångstankar. Bl.a. intervjuade han tusentals människor om vilka principer som leder till framgång.

Andrew Carnegie.

Napoleon Hill gav på 1930-talet ut boken Think and grow rich som sålts i över 100 miljoner exemplar. Boken beskriver 13 huvudprinciper för  framgång och innehåller praktiska och konkreta råd om hur vi med tankens kraft kan förändra det mesta.

Lärdomar från Andrew Carnegie
En av de framgångsrika personer som  delgav Napoleon sina erfarenheter av hur man skapar sin egen framgång var Andrew Carnegie som under början av 1900-talet var världens näst rikaste man. Napoleon Hill berättar att mr Carnegie lärde honom mindpower;
Att välja sina egna tankar för att  uppnå det man vill i livet. Och att använda sin rikedom till att ge till andra. Carnegie ansåg att en rik mans liv ska bestå av två faser: Den första tillägnad  att skapa sin rikedom och  den andra till att fördela sin förmögenhet till olika välgörande ändamål. Carnegie gjorde en liknelse med två kuvert. I det ena kuvertet finns en lista med effekter som kommer av mental rikedom. Det andra kuvertet innehåller motsatsen, priset man måste betala för att inte ta kontroll över sina tankar och sitt liv.

Kuvert 1: Mental rikedom
1. Äkta hälsa
2. Sinnesfrid
3. Kärlek till arbete – som du själv har valt
4. Frihet från rädsla och oro
5. En positiv mental attityd
6. Materiell rikedom (enligt ditt eget val av vad som är rikedom och hur mycket du vill ha)

Kuvert 2: ”straffet”
1. Dålig hälsa
2. Rädsla och oro
3. Obeslutsamhet och tvivel
4. Frustration och missmod (modlös) genom hela livet
5. Fattigdom och avsaknad
6. Mängder av negativa känslor som avundsjuka, elakhet, ilska, hat och vidskepelse.

Napoleon Hills konkreta tips för  tanketräning var att i en liten anteckningsbok på sidan ett skriva ner sin största önskan, sin vilja i livet. Sin egen definition på framgång.
På sidan två skriva ner vad du tänker ge tillbaka. Och därefter börja ge redan nu.
Han uppmanade att memorera båda dina punkter och repetera för dig själv minst  ett dussin gånger per dag.

Och avsluta med denna tacksamhetsbön:
”Oh divine providence, I ask not for more richness, but , but more wisdom, of wich to make wiser use of the richess I recieved at birth consisting in the power to control and direct my mind to whatever ends I desire.”

Napoleon Hill ansåg att vi  och resten av världen kommer att upplevas bättre om vi lever på detta sätt.

”Vilket värdesätter du mest, dina tillhörigheter eller din förmån att kontrollera dina egna tankar?”

”Dina tankar är det enda som kan få dig att bestämma över ditt öde.”

”Där du finner svårigheter, finner du också framgång.”

”Framgång är resultatet av klara planer, uppbackade av en innerlig vilja och ständig uthållighet.”

”Med uthållighet kan man komma långt, även om man saknar en massa andra egenskaper. De enda lyckliga omständigheter man kan lita på är de som man själv åstadkommer: Och dessa åstadkommer man genom uthållighet. Utgångspunkten är den klara målsättningen.”

”… de flesta idéer är dödfödda om de inte omedelbart får en injektion i form av klara planer och omedelbart handlande.”

”… livet är ett schackspel och du spelar mot tiden. Om du väntar för länge och är obeslutsam, förlorar du dina pjäser. Du spelar mot en motståndare som inte accepterar obeslutsamhet.”

/Napoleon Hill

13 vägar till framgång från Think and grow rich

De 13 huvudprinciperna för att uppnå sina drömmar, som Napoleon Hill talar om i boken Think and grow rich sammanfattas i dessa filmklipp:

 
The master key


Mastermind principles

Going the extra mile


Applied faith


Pleasing personality


Self discipline


Positive mental attitude


Enthusiasm


Personal initiathive


Learn from adversity and defeat


Cultivate crative vision


Accurate thinking


Cosmic habit force

Många är medvetna om vikten av att sätta upp mål och gör det också.
Men trots det så är det många som står och stampar. Som aldrig når sitt mål.
Här är några tips på hur du når ditt mål inom en översiktlig tid.

–  Konkretisera och förtydliga ditt mål
Om målet inte är tydligt är det svårt att nå dit. Om målet är att bli framgångsrik eller att bli rik vet du inte när du har nått dit.
Om du inte har en tidpunkt när du ska ha nått ditt mål är risken stor att det hela tiden skjuts på framtiden. Ditt mål blir en avlägsen dröm.

– Se till helheten.
Fokusera inte bara på ett begränsat mål, utan se till att målet omfattar hela ditt liv. Det är ingen mening med att offra allt annat för att
bli dollarmiljonär om du när du har nått det målet upptäcker att du har försakat vänner och familj och inte lever ett liv som du trivs med.
– Klargöra ditt nuläge
Du vet inte i vilken riktning du ska sträva om du inte vet ditt nuläge.

– Vad är skillnaden mot nu och ditt önskade läge?
Vad består gapet av? Vad behöver förändras för att du ska nå ditt önskade mål.

– Finns det hinder som du behöver passera?
Behöver du en ny utbildning eller något annat som krävs för att du ska ta dig dit du vill nå.

– Gör en handlingsplan
Gör en konkret handlingsplan för hur du når ditt mål.
Vilka är dina milstoplar på vägen?
Hur du kan belöna dig när du har uppnått dina delmål?
Hur ska du uppnå ditt mål utan att försaka annat som är viktigt i ditt liv?
Hur ska du gå för att må bra och njuta av processen under tiden?
Tidsätt dina handlingar och delmål. Vad behöver du göra idag, imorgon, nästa vecka, nästa månad osv.
Följ upp efterhand och se vad du lyckats med och hur din plan behöver förändras.

– Skjut inte upp
Om behöver ta 100 steg till att förverkliga ett drömprojektet. Hur ofta kan du gå framåt?
Om du tar ett steg i månaden för att nå drömprojektet så tar det 100 månader eller 8,33 år.
Om du tar ett steg i veckan tar det 100 veckor att genomföra drömprojektet eller 1,92 år
Om du tar ett steg om dagen så tar det 100 dagar att genomföra drömprojektet, eller 0,27 år

Naturligtvis är det inte så enkelt. Du kanske måste vänta på att andra ska handla eller svara dig men det finns säkert något du kan göra för att komma vidare.

– Börja idag.
Det finns säkert något du kan göra redan idag för att komma ett steg närmare ditt mål. Någon kontakt du kan ta eller någon information du behöver söka upp.
Det enda du kan vara säker på är att om  inga steg alls tas så kommer inget att hända.

Att sätta upp tydliga mål är viktigt för att nå framgång och uppnå våra drömmar.

Men om vi enbart fokuserar på ett smalt mål finns risken att jakten efter målet gör att resten av livet inte är i balans och vi inte mår bra.

Kanske har vi ett mål som handlar om hur mycket pengar vi vill ha, vilket jobb vi ska få eller att vi ska bli bäst på en idrottsgren. Men om vi inte frågar oss själva varför vi vill uppnå detta målet så är risken att det bara känns tomt när vi har nått målet och det vi gör då är att sätta upp ett högre mål inom samma område.  Samtidigt är risken att vi misslyckas med eller inte lägger tillräckligt med energi på andra områden t.ex. relationer eller vårt eget välbefinnande. Genom att för varje mål vi sätter upp också fråga oss själva, Varför? så kommer vi lättare åt vad vi verkligen vill och kan se till att vi även uppnår det i vår målsättning.

Den som sätter upp målet att bli bäst i Sverige på Tennis kanske som svar på frågan ”Varför?”  Svarar jag vill tjäna mycket pengar och bli beundrad.  Varför?  Kanske för att personen vill kunna köpa dyra prylar och känna känslan ”att man är någon”. Varför?  Kanske för att personen vill bli sedd och älskad?

När vi hittat kärnan bakom våra mål och drömmar blir det också lättare att komma på hur vi ska nå dem. När vi vet varför kommer vi på hur.  Dels kan vi samtidigt  fundera över om det finns något annat primärt mål som uppfyller det grundläggande målet, men också att ha grundmålet med sig när man sätter upp sina mål och delmål.

Ofta behöver det inte heller handla om att man ska säga upp sig från jobbet, avsluta sin nuvarande relation och börja på nytt för att nå sina mål. Det kan vara så enkelt som att fråga sig:

Vad av det jag gör idag vill jag göra mer av?

Vad av det jag gör vill jag göra mindre av?

Och därefter göra lite mer av det jag vill och lite mindre av det jag inte vill.  Den som jobbar som revisor och älskar att fotografera och som har satt upp målet att jobba som fotograf för att kunna beröra andra med sina bilder,  kanske inte behöver springa till chefen och säga upp sig direkt.  Han kanske  upplever att han tittar flera timmar om dagen på TV och det varken gör honom pigg, lycklig eller leder honom närmare sitt mål. Han kanske istället ägnar den tiden åt att fotografera och lära sig mer om fotografering. Det gör att han blir en bättre fotograf och efter en tid  får han så många uppdrag att det är mer realistiskt att börja jobba som fotograf på heltid.

Så glöm inte att fråga dig; Varför vill jag uppnå det mål jag satt upp? Kan jag uppnå det samtidigt som jag uppnår de andra målen jag har med mitt liv? och Vad är det jag gör idag som jag vill göra mer av?

Alltid när vi upplever eller prövar på något nytt så gör vi normalt stora framsteg initialt. Om vi prövar en ny sport blir vi snabbt bättre, ett nytt förhållande utvecklas snabbt i början och när vi utövar en ny sysselsättning eller ett nytt kunskapsområde lär vi oss mycket nytt i början.
Sedan kommer vi alltid till någon slags platå. Vi stöter på motstånd. Vi utvecklas inte lika fort och lär oss inte lika mycket. Det kan kännas jobbigt och motigt. Naturligt har vi olika sätt att reagera på detta. Den som är kicksökare kanske då ger upp och prövar på något annat för att få den kick det ger att känna att man utvecklas snabbt. Vi testar någon annan sport. Hoppar till ett nytt förhållande, eller väljer ett nytt område att jobba med.  En del är mer uthålliga. De blir  frustrerade, stångar sin panna blodig och i många fall kommer de vidare. De kommer förbi platån och kommer till en ny nivå och kan utvecklas mer. Vi kan kalla dem forcerare.

Oavsett vilken grundtyp vi är så kan vi, enbart genom att bli medvetna om detta mönster, istället för att ge upp eller bli frustrerade när det kommer en platå, en motgång eller något känns jobbigt, så kan vi tänka; Nu har jag kommit till en platå. Det är motigt och jobbigt just nu, men om jag vet om det, fortsätter att jobba och riktar in mig på målet så kommer jag förbi denna platå och vi kommer att fortsätta utvecklas och komma till nästa nivå. Vi blir mästare.

När vi gör som vi brukar behöver vi inte anstränga oss.  När vi ska göra något nytt måste neocortex, den yttersta delen av hjärnbarken jobba.

När vi bryter ett mönster, det kan även kallas förändring skickas en signal om fara till reptilhjärnan.  Prova t.ex. en så enkel sak som att knäppa händerna, eller lägga armarna i kors på det sätt vi inte brukar. Hjärnan signalerar att något är fel och vill spontant växla tillbaka till det invanda.

Utvidga din komfortzon

Vi har en komfortzon där vi känner oss bekväma. När vi gör saker på ett bestämt sätt skapar det rutiner som med tiden blir vanor. Det skapar en trygghet så länge vi håller oss till det invanda, vår komfortzon.

Utanför vår komfortzon kan vi känna osäkerhet otrygghet och rädsla. Men genom att ta steget och pröva något nytt växer vår komfortzon.

För att våga bryta våra mönster och ta oss utanför komfortzonen behöver vi tydliga mål som skapar motivation till förändring.

Börja med en liten förändring och håll fast vid den. Efter en tid så är det ingen förändring utan en vana. Det är du.

Skapa säkerhet med kroppspråket

Vi kan också skapa säkerhet med kroppspråket:
Sträck på dig och skjut fram bröstet och bak med axlarna.
Håll in magen. Andas djupt, lyft hakan och le.´
Tänk; jag kan och klarar av detta.
Vetenskapliga studier har visat att kroppspråket påverkar våra tankar. Testa själv. Med Denna kroppshållning skickar kroppen en mängd signaler till hjärnan att den är ostoppbar.
Om du i detta läge byter ut din tanke till; Jag hoppas att jag  klarar detta kommer du märka att din kroppshållning automatisk ändras lite. Mungiporna kanske sänks lite och huvud faller något. Om du sedan tänker; Jag misslyckas, denna gången också kommer kroppspråket att följa därefter.  Så tänk igen; Jag hoppas att jag klarar detta.  Helt plötsligt känns antagligen detta ganska bra.  Men det är inte det bästa du kan. Tänk: Jag kan och klarar detta. Skjut bak axlarna. Andas djupt. Lyft hakan, le och blicka mot skyn och du är ostoppbar.

 Fira
Fira när målet är nått! Att även fira små delmål längs vägen är ett bra sätt att hålla engagemanget uppe.

Gothen Andrew De Leon slår igenom i America got talent efter att för första gången sjungit inför publik.
Ett filmklipp för alla som behöver lite stöd för att göra sin sak.

Lycka är en känsla av varaktigt välbehag. Lycka är alltså inte samma sak som tillfällig glädje, utan definieras av forskarna som ett tillstånd när man både känner välbefinnande och är tillfreds med sitt liv.Vad som ger oss lycka är individuellt, men forskningen har visat några generella faktorer som ger oss mer lycka.

Viktigast för vårt välbefinnande är vårt förhållande till andra människor.  Den uppmärksamhet vi ger till våra nära har en positiv inverkan på vårt humör. Men när vi har relationsproblem påverkar det vårt humör negativt. De som funnit en livslång kärleksrelation mer lyckliga. Man kan hålla livslusten levande genom att se det kända ur ständigt nya synvinklar och kan känna sig älskad.

Att uttrycka tacksamhet är också ett av de mest verkningsfulla sätten att öka sin egen känsla av lycka. Tacksamhet kan t.ex. vara uppskattning eller förundran. Studier visar tydliga samband mellan tacksamhet och ökad lycka. Anledningen till det är att det hjälper till att fokusera på livets goda sidor.  Det ger också bättre självkänsla när man reflekterar över vad andra gjort för dig och det stärker sociala band som i sig har betydelse för lyckonivån. Samtidigt minskar det tendensen att jämföra sig med andra. Ett lugnt och vaket sinne ökar välbefinnandet även när det bara iakttar. Man kan njuta av de små tingen i livet genom att lära sig koncentrerad varseblivning och uppmärksamhet.

Personlig status och respekt från andra människor har också visat sig påverka nivån av lycka.

Emotionerna sitter i kroppen. Själ och kropp hänger intimt samman. Därför är fysisk aktivitet, beröring och sex oftast säkra vägar till ett bättre mående. Aktivitet underlättar således lyckan, medan sysslolöshet kan vara negativt. Bekymren tar lätt överhanden om hjärnan inte är sysselsatt.  Vi kan också påverka vår hjärna genom att medvetet påverka kroppställningen och mimiken. Om vi medvetet ler, så kommer det påverka vår hjärna så att vi också känner oss glada. Medan en hopsjunken kroppställning kan göra att vi känner oss nedstämda.

Många tror att det är bra att ”leva ut” sin negativa känslor, t.ex. skrika när man blir arg och gråta när man är ledsen.  Men då hjärnan är formbar så kommer det vi ger uttryck för, också vara det sätt vi lättare reagerar på framöver.  Den som  i stället bara observerar att man blivit ilsken, rädd eller ledsen, accepterar sina känslor men undviker att uttrycka dem utan istället försöker tänka förnuftigt på situationen, skapa positiva tankar och bilder och agerar utifrån en mer nyanserad bild av vad som hänt, omformar sin hjärna till att bli klokare. Att inte låta sig domineras av negativa känslor, och ersätta dem med mer positiva är naturligtvis svårt i början och kräver övning, men för varje gång du gör detta blir det mer och mer naturligt.

Hjärnans förväntningssystem skapar en förväntansfull glädje så fort vi sätter upp ett mål. Det är också meningskapande att vara på väg mot ett mål. och vi upplever en triumf när vi nått målet, genom en ansträngning. Men efter att målet är uppnått upplever vi det inte som så märkvärdigt utan kan istället skapa en känsla av tomhet.

Det finns också många saker som kan ge en kortvarig lyckokick. Vad som ger kickarna är väldigt individuellt och kan upplevas både av stimulantia som alkohol eller av något vi gör t.ex. shopping. Men dessa lyckokickar är väldigt kortvariga.  Upprepade behagliga retningar av samma slag gör att förväntningssystemet avtrubbas. Vi kräver mer av samma för att få en ny kick. Då är det bättre att variera njutningen. 

Mer pengar och nya prylar ger inte mer lycka, under förutsättning att vi fått våra mest basala behov uppfyllda. Det är inte heller så att människor i rika länder är  lyckligare än de i fattiga.  Inte heller stora lotterivinster ger någon varaktig lycka. Man upplever även här ett kort lyckorus men inom kort är lyckonivån återställd till det normala. Det beror på den så kal­lade habitueringseffekten – vi vänjer oss vid vad vi har.

Däremot kan det relativa välståndet jämfört med andra i ens nära omgivning ha en viss betydelse. Detta då man jämför sig med andra och upplevelsen av att hela tiden ha lite mindre, eller ha det lite sämre än alla andra man ser ger en lägre nivå av lycka.

 Istället för att bara sträva efter ökat välstånd för sig själv är det mer effektivt att känna ansvar för andra och vår omvärld.
Att göra något för att hjälpa människor i nöd och att utveckla sin generositet har alltså inte bara effekter på andras lycka utan gör också oss själva lyckligare.

Att kunna fatta egna beslut är mer värt än att få sina önskningar uppfyllda. Känslan av att vara utlämnad och inte ha kontroll över sin situation ger både fysiska och psykiska störningar.
Kan man bara få något till priset av att bli beroende, genom att exempelvis sätta sig i stor skuld, bör man välja oberoendet för att maximera lyckonivån.

Intressant nog är det positiva systemet skilt från det system som reglerar de mer negativa affekterna – vrede, sorg och rädsla. Man kan alltså vara lycklig även om man tillfälligt känner sig  ledsen, T.ex. för att man fått något negativt besked. Men om det blir mycket av de positiva eller negativa känslorna kan de även tränga undan den andra.